Geller Tamas har skrivit en tjock bok på 600 sidor om rabaldret kring de flyktingbarn som diagnostiserades som sjukligt apatiska. Tamas tar starkt ställning för de som menade att dessa barn verkligen var apatiska beroende på traumatiska upplevelser och han argumenterar med alla till buds stående medel för den ståndpunkten. Tamas bok med titeln ”De apatiska om makt, myter och manipulation” recenseras i dagens DN och där beskriv boken som ett sant mästerverk av fakta och sann historiebeskrivning. Så här står det i artikeln som är skriven av Maciej Zaremba.
Den började på allvar i november 2004 då migra¬tionsministern Barbro Holmberg upplyste riksdagen om att sådana barn ”bara fanns i Sverige”. Vilket förstods som att deras tillstånd inte var på riktigt. Tre månader senare berättade Holmberg om ett barn som tillfrisknat på en timme. Samma dag kungjorde ministerns ”nationella samordnare” Marie Hessle att apatiska barn sprang uppe på nätterna och smygåt när ingen såg på.
Men det är faktiskt fastlaget genom otaliga källor att dessa apatiska barn nästan bara fanns i Norden, ja vi talar i princip om Sverige. Finland och Island hat aldrig haft fall av apatiska barn vad jag hört, knappt Danmark eller något annat land heller. Inte heller visade barnen upp dessa symtom i sina hemländer. Jag har inte läst boken men det är högst osäkert om Tamas bevisar att Holmberg ljög om de övriga uppgifter hon meddelade svensk press. Man får bara en vink genom tonfallet att Holmberg nog ljög. Vidare så står det så här i artikeln.
Det var som om vissa spärrar börjat släppa. En högerextremist som fabulerat på webben om ryska resebyråer – som lärde ut hur man låtsas sjukdom för att tillskansa sig uppehållstillstånd i Sverige – fick sin historia serverad som äkta nyhet i Svenska Dagbladet
Tyvärr har jag andra artiklar av denne ”högextremist” sparade på min hårddisk. Han gick inte alls ut med nyheten på webben, han började med att gå till SÄPO med sina uppgifter. Jag hoppas att Tamas redovisar hur han kan klassificera den affärsman som det rör sig om som ”högerextremist”. Det fanns flera tjänstemän i både Ryssland och inom Migrationsverket i Sverige som stödde uppgifterna. Vidare så står det så här i artikeln.
Många kommer att försöka ifrågasätta Tamas bok. De lär inte få det så lätt. Det han påstår synes pedantiskt belagt och Gellert Tamas har knappast råd med annat. Han har valt att namnge ett hundratal läkare, poliser, tjänstemän, journalister och andra som antingen ansvariga eller medlöpare i denna flyktingmobbning.
Zaremba vet inte hur rätt han fick. Redan samma dag, alltså i dag så publicerar Hanne Kjöller en kritisk artikel om Tamas bok i samma tidning som Zaremba publicerat sin artikel, nämligen DN. Zaremba talar plötsligt om ”hundratals läkare, poliser, tjänstemän och journalister” som Tamas namngett som ”medlöpare förtalet” av de apatiska flyktingbarnen. Innan skrev tydligen Tamas att det var en komplott av en handfull beslutsamma regeringstjänstemän som flirtade med en främlingsfientlig opinion. Det är väl samma tjänstemän som i dag ställer sig upp och högtidligt deklarerar att de aldrig kan tänka sig att samarbeta med SD kan vi förmoda.
Kjöller artikel då? Hon var ju inte alls lika imponerad som Zaremba av Tamas bok. Så här skriver Kjöller bl.a. i sin artikel i dagens DN.
Gellert Tamas värld är svartvit. Den som är god introduceras genomgående i termer av typen ”den erfarna barnläkaren” eller ”den internationellt erkände toxikologen”. Därutöver bedöms de ut¬ifrån vad de säger.
Bland ”de onda” däremot spekuleras vilt i eventuella underliggande motiv och personliga tillkortakommanden. Tamas pratar med tidigare arbetskamrater, vänner till familjen och andra – ofta anonyma – källor. Inget tycks ovidkommande. Som att dåvarande migrationsministern Barbro Holmberg (S) är svärmor till Tiger Woods, att Migrationsverkets Annica Ring fick barn tidigt, eller att äkta maken till regeringens utredare Marie Hessle gjort en snabb karriär.
Jaha, så var det alltså med Tamas ”pedantiskt belagda fakta” ja det är kanske oerhört viktigt att pedantiskt belägga att Barbro Holmberg är svärmor till Tiger Woods, om man gillar ”Hänt i veckan”, men det har knappast med de apatiska flyktingbarnen att göra. Till slut skriver Kjöller så här i sin artikel.
Tamas hoppar helt över de stora regionala skillnaderna. Som att vissa landsting tycks överhopade av apatiska barn medan andra knappt har några alls och att sambandet tycks ha mer att göra med inläggningsrutiner än antal traumatiserade asylsökande.
För ett par år sedan fick jag förklaringen: Lägger man ett deprimerat barn i en säng så blir det apatiskt (DN 24/6-05). Därför är målsättningen inom många landsting att asylsökande barn, precis som infödda, så långt det bara går ska vårdas hemma.
Det finns fler saker som Tamas hoppar över helt. Varför kommer de apatiska barnen från samma regioner? Nästan alla barnen kom från Centralasien och forna Jugoslavien. 56 procent kom från Centralasien och 32 procent från forna Jugoslavien. Barnen kom ofta från enskilda befolkningsgrupper dessutom. Varför slutade plötsligt barnen att bli apatiska i november 2005 när polisen beslutade sig för att utreda alla fall av apati? Varför uppträder tillståndet med apati enbart i familjer där asylärendet inte är avgjort? Frågelistan kan nästan göras oändlig. Dessutom hade vi rapporter om att vårdpersonal med egna ögon sett föräldrar hälla ut näringslösning mm.
Elisabeth Höglund gick för ett tag ut och förklarade varför hon slutade på Aktuellt. Det var faktiskt frågan om de apatiska barnen som utgjorde en viktig orsak till att hon lämnade Aktuellt. Det skulle bevisas att det verkligen rörde sig om äkta apati och inget annat på redaktionen. Alla fakta vinklades för att passa in i bilden. Så här skriver Höglund i sin artikel.
Mellan 2003 och 2006 behandlades 424 apatiska flyktingbarn i Sverige. Märkligt nog kom hela 85% av barnen kom från f.d. sovjetrepubliker som Azerbajdzjan, Kirgizistan, Uzbekistan och Kazakstan samt från Kosovo och Serbien/Montenegro i forna Jugoslavien. Det handlade framförallt om minoritetsgrupper som romer och uigurer.
Flyktingar från dessa länder ansågs inte ha asylskäl i Sverige, eftersom länderna inte längre befann sig i krig. Den enda möjligheten att få asyl var på rent humanitära grunder.
En lång rad märkliga iakttagelser gjordes:
1. De asylsökande barnen gick in i sitt apatiska tillstånd direkt efter det att familjerna fått avslag på sina asylansökningar.
2. De sjuka barnen blev i flertalet fall friska, så fort föräldrarna beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige.
3. Fenomenet uppgivenhetssyndrom bland flyktingbarn var helt okänt i länder utanför Norden (läs Sverige).
4. Det mycket stora antalet apatiska flyktingbarn.
5. Epidemin följde hela tiden samma mönster.
6. Flertalet familjer saknade identitetshandlingar, något som gjorde, att ingen visste, om de apatiska barnen var föräldrarnas biologiska barn eller ej. DNA-prover fick inte tas, eftersom det ansågs integritetskränkande.
Själv arbetade jag på den tiden på SVT:s Aktuellt, en redaktion, som drev en närmast kampanjliknande och okritisk journalistik kring de apatiska barnen. Jag mådde fruktansvärt dåligt, när jag insåg, att det inte gick att föra en sansad diskussion på redaktionen om hur det här fenomenet skulle bevakas. Det blev därför ett av skälen till att jag senare sökte mig därifrån och började arbeta på Rapport igen.
Kära före detta kollegor på Aktuellt: För mitt samvetes skull är jag tvungen att berätta detta.
Det är således samma frågor vi tidigare varit inne på. Vi undrar om Tamas ger ”pedantiska” svar på alla dessa frågor. Hur det går till på en redaktion när något skall bevisas enligt en redan på förhand uppgjord agenda är intressant att läsa. Vi har väl redan anat de stora dragen.
Bakgrunden till dessa tragedier med dessa barn är ändå den mycket svajiga och inkonsekventa immigrationspolitik Sverige fört de senaste decennierna. Det går att få asyl genom att skapa medial uppmärksamhet. Det går att få asyl genom att luras och vädja till människors behov av att framstå som ”goda”. Vore det glasklart vilka som får asyl skulle detta aldrig hända, grogrunden skulle saknas för att manipulera på olika sätt. Ett krav borde vara identitetspapper, bara det skulle förbättra situationen avsevärt.
Länk DN Zaremba
Länk DN Kjöller
Länk Expressen Höglund
Länk SvD Affärsmannen
17 kommentarer:
I bananmonarkin Sverige så lottas PUT ut som vanliga tombolavinster. Får du en rikstidning som t ex AB eller EX att skriva om "ditt" fall så kommer ett PUT med posten. Mig veterligen så har alla som har fått sina ärenden framställda med snyftreportage fått stanna. Det är inte media som ska bestämma landets asylregler. Jag framförde dessa synpunkter till Thomas Mattsson på EX om att media inte ska driva enskilda fall. Han höll i princip med men jag litar inte ett ögonblick på PK-media. Det är bara en liten gradskillnad mellan cynismen att Tamas försöka sälja böcker genom att dra upp denna icke-fråga igen och dom föräldrar som idkar barnmisshandel och skamlöst utnyttjar sina barn för ett PUT. Denna gång kommer det dock inte vara så enkelt för G Tamas och Co att vinna svenskarnas sympatier och det mina vänner kan vi tacka Robsten och hans bloggkollegor för. Hatten av för er!
//
Saxat ur FI om dom s k apatiska barnen.
"Tamas har inte dragit sig för att använda kommunisten Henry Ascher som källa. Ascher är aktiv inom Rosengrenska Stiftelsen som ger vård till illegala invandrare i Sverige. Enligt Ascher måste uppehållstillstånd vara en del av behandlingen. Varför sägs inget om att han vid det senaste valet kandiderade för det revolutionära marxist-leninistiska Kommunistiska partiet, vars internationella solidaritet, enligt partiprogrammet, inte känner några gränser. Finns det några asylsökande som Henry Ascher inte vill ge uppehållstillstånd?”
Jo i ett fall gav inte snyftvalsen resultat. Det var familjen Sinkari som uppenbarligen ljugit i sin asylansökan. Det gjordes reportage efteråt i Turkiet efter avvisningen, de mådde alldeles utmärkt.
Men det blev ett sådant rabalder att politikerna inte vågade ta fler fighter. hade samma regering stått på sig hade rabaldret gett med sig i alla fall, att inte veta detta är mycket svagt.
GP recenserar den på samma sätt:
"Med kirurgisk precision blottlägger Gellert Tamas maktmissbruk och missförhållanden i det officiella Sverige. Berättelsen om de så kallade apatiska barnen är ett skakande dokument, skriver Gabriel Byström."
Det är synd att han har gjort ett så dåligt jobb med denna bok, då Lasermannen var helt utmärkt!
"knappt Danmark eller något annat land heller."
Jeg kan love: I Danske medier har ikke været beskrevet ÉT tilfælde. Tamas lyver.
Docent i psykiatri: Gellert Tamas bok är tendentiös och full av fel.
1) antalet barn som var förment apatiska kom att öka från 0 till mer än fyrahundra på några få år för att därefter minska till närmare 0 igen,
2) varför tillståndet nästan enbart kom att drabba barn i flyktingfamiljer där frågan om asyl ännu ej avgjorts eller avgjorts till familjens nackdel,
3) varför endast flyktingbarn som levat tillsammans med sina familjer drabbats men inte flyktingbarn som kommit ensamma till Sverige,
4) varför endast barn i familjer som kommit från stater i forna Sovjetunionen och Jugoslavien drabbats,
5) varför inte svenska barn som varit utsatta för svåra påfrestningar drabbats.
http://www.newsmill.se/artikel/2009/10/01/gellert-tamas-ger-skrymtaren-ett-ansikte
Lustigt hur Sveriges flyktingpolitik rullar på efter att migrationsminister efter migrationsminister blir utskälld och utbytt. Men de etablerade partierna som bestämmer hur det ska vara får sina röster ändå. Varför?
För att migrationsministern och några andra i byråkratin är syndabockar som man turligt nog kan byta ut då och då. För att skapa en illusion av ändring så att svenska folket, speciellt de som kommer läsa den här boken, slipper erkänna sanningen att det finns (minst) tiotals miljoner människor som har det otroligt hemskt i världen och borde få asyl. Men vi vill inte ta emot så många, eller hämta dem där de är, för att det skulle innebära en rejäl uppoffring av vår egna levnadsstandard.
Mest intresserad är jag att se svenskar antingen rösta på ett parti som är för att vi åker till flyktingläger världen över och tar hem alla de enormt utsatta människor som vi vet finns, eller erkänn att vi helt enkelt inte vill hjälpa så mycket att det faktiskt känns. Vi kan skylla på byråkraterna istället, hemska människor som kommer skicka hem flyktingar till en säker död. Vi som så gärna vill hjälpa, men det är migrationsministerns fel. Och den förra. Och den innan dess.
Du har väl inte missat senaste opinionsmätningen från Sentio. SD är femte största parti med 5.9%, 0.1 procentenheter mindre än FP. Sentio gör både telefonintervjuer och webbfrågor. Av de som svarade via datorn uppgav 6.4% att de skulle rösta på Sverigedemokraterna.
MP är tredje största parti med 8.4%. Det är helt inom räckhåll för SD.
Skrämmande att en extremist som Gellert Tamas har möjlighet att publicera en sådan monstruös propaganda-skrift och hyllas av en enad okritisk mediakår.
Stalin kunde inte önskat sig något mer i Sverige anno 2009 !
@Anonym
"Mest intresserad är jag att se svenskar antingen rösta på ett parti som är för att vi åker till flyktingläger världen över och tar hem alla de enormt utsatta människor som vi vet finns, eller erkänn att vi helt enkelt inte vill hjälpa så mycket att det faktiskt känns."
Vi skulle kunna hjälpa människor så "det känns" utan att det gjorde ett dyft skillnad ute i världen. Vi kan helt enkelt inte förändra hela jordklotet och bygger inte hela tankesättet på en dold form av hybris egentligen?
Sedan så skall väl all hjälp "så det känns" komma från folket själv, inte en kultur, medial, och politisk elit som skall besluta detta över folks huvuden.
Sedan är frågan vem det "känns för".
Dessutom har det visat sig att det nästan är människor som inte behöver denna "hjälp" som får den, de som behöver den får den i alla fall inte.
Vill överhuvudtaget folk ute i världen bli hjälpta av förnumstiga svenskar som alltid tror de vet bäst, har du frågat dem? Nåja, fortgår utvecklingen är det väl snart vi själva som behöver "hjälp".
När jag var ung såg jag ett program där en journalist träffade en fattig människa som höll på att svälta ihjäl. Journalisten utgick från att det var en människospillra som mest av allt ville ha hjälp, kanske från oss i väst. Journalisten började prata med den fattige och upptäckte att han hade precis lika mycket värdighet som journalisten själv. Han ville inte ha något med svenskar eller Sverige att göra, "vad har ni med mig att göra?" frågade den fattige, varpå journalisten fick sin första aha-upplevelse på länge.
http://skyddsrummet2.blogspot.com/
Gång på gång på gång upprepas samma mantra i alla dessa bloggar, "Det finns bara i Sverige"!
Nej för femtielfte gången, det finns inte alls "bara" i Sverige:
"Platsen är ett flyktingförvar i Sydney, Australien. En liten pojke på sex år har just slutat att äta. Pojken, som heter Shayan Badraie, kommer från Iran. Han har varit på flykt under en tredjedel av sitt liv.
På förvaret förvärras hans tillstånd vecka för vecka. Föräldrarna märker hur han alltmer drar sig tillbaka, slutar att tala och slutar att röra sig. Han blir apatisk.
- Hans ögon var öppna, men man såg ingen reaktion. Han åt inte, tog inte in omvärlden, han låg bara på sängen, säger pojkens läkare när jag träffar honom i Sydney.
Men historien slutar inte där. En rapport från Australiens kommission för mänskliga rättigheter konstaterar att asylsökande barn ofta slutar äta, blir stumma och stannar i utvecklingen.
Zachary Steele, professor i barnpsykiatri vid universitetet i Nya Sydwales, uppskattar att hundratals barn har dessa symtom när jag intervjuar honom i SVT:s Aktuellt (2/6 -05)."
http://www.dn.se/kultur-noje/apati-overallt-1.631258
Mwen fortsätt sprida er desinformation om att det "bara" skulle finnas i Sverige. Det är ju det ni lever för, för att HATA!
Thomas Jackson har skrivit en artikel på Gotiska Klubben som ni gärna får länka till. Eller
kommentera om ni så vill. Den heter "Geller Tamas simulerar".
Vi tror att det bästa sättet att tackla detta ämne är att kontakta så många utländska experter som går. Varför inte Zachary Steele och Bryan Lask
Vi inser att problemet är komplext.
De flesta svenska sakkunniga har redan backat eftersom det inte vill bli associerade med "högerextremister" och liknade. Som manipulatör har Geller Tamas lyckats mer än väl. Hur rätt eller fel han har vågar vi dock inte yttra oss om.
http://gotiskaklubben.wordpress.com/2009/10/02/gellert-tamas-simulerar-skriver-thomas-jackson/
PS Jörgen du glömde några rader från DN-artikeln:
I den svenska debatten har det ofta hänvisats till "kulturella förklaringar" - många av de drabbade barnen kommer från stater i tidigare Sovjet och före detta Jugoslavien.
Också i Australien spekulerades det i kulturella orsaker till barnens sjukdom. Då handlade det om "orientalisk kultur" eftersom många av de drabbade barnen kom från Irak.
Men redan 1958 beskrev den svenska professorn Anna-Lisa Annell i boken "Elementär barnpsykiatri" om ett tillstånd hos traumatiserade barn som hon ger namnet "apatineuros" - och som ter sig som en depression med stark hämning.
Fenomenet är alltså inte nytt, inte heller unikt för vårt land. Snarare är det debatten kring de apatiska barnen i Sverige som kommit att likna en världssensation i rundgång och förnekelse.
När inga andra förklaringsmodeller känns bekväma kan man alltid skylla på kultur
@Jörgen
Och ett positivt besked i asylärendet gör att barnet omedelbart frisknar till?
men ge familjerna tillfälligt uppehållstillstånd i ett år då och ge barnen den bästa vård som tänkas kan under den tiden då. Gör detta till policy för alla fall av apatiska barn och se hur många fall det kommer att bli. Jag gissar på att kurvan sluttar mot noll rätt snabbt.
Tyvärr, jag tror i alla fall inte på det. Alldeles för mycket geschäft över hela asylcirkusen.
Tamas fabulerade vilt i Lasermannen, varför skulle han inte göra samma sak i den här boken? Kanske mera ett försök att skrämma myndigheter och beslutsfattare till lydnad.
Jörgen: Fall där barn med krigsdrauman slutat äta är inte samma sak som dom apatiska barnen i Sverige. Det vi ser i Sverige är helt unikt. Det rör sig om, i huvudsak romer från fd Sovjet/fd Jugoslavien. Familjer som kommer från ickekrigsdrabbade länder (till skillnad från många jämförande exempel utomlands). Annars kanske Google, Wikipedia etc kan ge dig lite bakgrund om den geografiska spridningen: "Apathatic children" ger ca 4000 träffar på google medan "apatiska barn" ger ca 30000 träffar. Det saknas engelsk wikisida om fenomenet, och utländska exempel är extrema undantag. Över 95% av världens alla fall har dykt upp i lilla Sverige. Så alltså Jörgen, sluta ljug, alternativt läs på.
Jag lutar dock åt att du ljuger eftersom att jag vägrar tro att någon är så naiv som du.
Nog är nog!
edit: "apathetic children"
Det finns inga sjuka barn i Sverige. Dessa barn tvingas att spela apatiska av sina föräldrar. Jag undrar när ska tjänsteman och politiker börja inse det. Jag har själv jobbat med familjer som hade apatiska barn och det är inte så svårt att se hur barnen manipuleras. Hoppas att många komerm att vara kritiska till Gellert Tamas bok och inte börja beröma honom som Zaremba, utan att ens ha den erfarenheten i dessa frågor.
Skicka en kommentar