Det är skillnad på hot och hot

Gudmundsson skriver plötsligt en artikel om nazismen och något som han kallar ”främlingsrädsla”. Man får genast intrycket av att någon på redaktionen tagit Gudmundsson hårt i örat och sagt till honom att efter nederlaget i minaretomröstningen får han sluta skriva om alla de muslimska terrorhoten, i alla fall om han vill ha jobbet kvar. Det kan inte vara en slump att han plötsligt skriver om det nazistiska hotet i stället för det han nästan verkat lite fixerad vid, muslimsk terror.

Nu blir det hafsigt och oprecis när Gudmundsson plötsligt är tvingad att byta måltavla, han kanske inte heller brinner för sin nya måltavla på samma sätt som för den gamla. Så här börjar Gudmundsson sin artikel.

Som mest har cirka 2000 personer deltagit. Förra året kom omkring 700. Håller den samtida svenska nazismens stora propagandadag på att mista sin dragningskraft?

Salemmarschen håller möjligtvis på att mista sin dragningskraft bland nazister, men det är inte säkert. I de första marscherna deltog massvis med människor som inte var nazister nämligen. Jag minns själv att jag läste en intervju med en Salembo som var en helt vanlig medborgare, utan extrema åsikter som deltog i marschen. Detta har Gudmundsson och en massa andra missat tydligen.

Därefter redogör Gudmundsson för hur många organisationer och märkliga celler nazisterna har. Att antalet är så löjligt högt och att alla verkar bilda sin egen lilla miniorganisation är ju snarast ett tecken på att rörelsen faller samman, inte på någon vidare styrka. Det vore faktiskt mycket värre om alla var samlade i en stark organisation. Sedan redogör Gudmundsson för antalet redovisade hatbrott. Det är en statistik som är högst osäker, vad är hatbrott? Vi har ju själva sett att en del brott betecknas som hatbrott i propagandasyfte och för att påtala ett hot. Ju mer hatbrott, ju mer pengar till Expo kan jag tänka mig. Dessutom betecknas en del uppenbara brott utförda av missriktat hat inte som hatbrott. De grova brott som utförs av AFA och Revolutionära fronten, betecknas de som hatbrott? Till sist skriver Gudmundsson så här i artikeln.

Ett tillslag 2008 borde verka tillnyktrande för dem som tror att nazismen inte utgör något hot. Hos en 28-årig medlem i Svenska Motståndsrörelsen påträffades ett vapenförråd med sprängmedel, en kpist, ett halvautomatiskt gevär, ett kulgevär med ljuddämpare, två pistoler, en revolver, samt omkring 3800 patroner. Det borde ses som terroristbrott. 

Nazistgrupperna kan naturligtvis utgöra ett allvarligt hot mot enskilda människor som de finner misshagliga, speciellt om de är välutrustade. Jag tror absolut inte att de nazistgrupper vi har i dag utgör något samhälleligt hot. De är splittrade, de är alldeles för få och en stor andel av medlemmarna har ytterst grunda ideologiska föreställningar. I de nazistiska leden är en stor andel av medlemmarna missanpassade ungdomar som hamnat långt utanför de samhälliga ramarna. De ser konstiga ut, de skriker, dricker öl, rapar och misslyckas förmodligen med det mesta de företar sig. Att de någonsin skulle kunna rubba vårt samhälle med organiserad vapenmakt är direkt löjligt att ens föreställa sig. Att vanliga människor skulle få för sig att plötsligt rösta på dessa udda existenser med rakade huvuden och märkliga kläder är direkt skrattretande som trovärdigt scenario.

Ett oerhört mycket allvarligare hot för vårt samhälle är den organiserade brottslighet som växt lavinartat i vårt land. För ett par decennier fanns det knappt någon riktig organiserad brottslighet i vårt land, nu är den allmänt spridd. Lasse Wierup beskriver utvecklingen utmärkt väl i boken ”Svensk Maffia”.

Ett annat stort hot mot vårt trygga samhälle är det sönderfall av samhällets fundament vi kan märka på senare tid. Sammanhållningen, framtidstron och respekten för våra politiker har eroderat i en allt hastigare takt. Sprickan mellan politikerna och folket har växt enormt, lusten att bidra till vårt gemensamma samhälle har naggats rejält i kanten. Allt detta är ett oerhört mycket större och reellare hot än de spridda och närmast patetiska nazistgrupper som närmast tjänar som levebröd åt påläggskalvar i Expo. Om detta kommer nog inte Gudmundsson att skriva något om, han vill ha jobbet kvar naturligtvis.

Länk SvD