Den politiska debatten i våra etablerade medier handlar om en sak, nämligen blockpolitiken och partiledarna. Det samhälliga samtalet, människor emellan handlar om andra saker. Det handlar om etablissemanget som inte lyssnar på medborgarna, det handlar om den vansinniga immigrationspolitiken och det handlar om ett speciellt uppstickarparti. Våra tidningar och TV speglar helt enkelt inte det människor pratar om vid sina köksbord och villastaket längre. Så här står det i artikeln.
Statsvetaren Marie Demker menar att nätet är viktigt för att småpartierna ska synas och få fäste för sina frågor.
- Det är vad sociala medier kan göra, de här partierna kan få upp sin problemformulering på agendan, säger hon.
Demker är en akademiker som arbetar för etablissemanget, inte heller hon har insikten att verklighetens folk pratar om saker som inte behandlas i etablerad media. Den ”problemformulering” Demker pratar om finns redan ute bland verklighetens folk, det är inget som något litet parti hittat på. Vidare i artikel så står det så här.
Enligt kommunikationskonsulten Gabriel Sundqvist kan sociala medier vara en del i en framgångsrik opinionsbildning och det som slutligen får SD att komma in i riksdagen.
SD kommer in i riksdagen i vilket fall, alla vet det förutom stofiler som ”kommunikationskonsulten” Sundqvist, vad är förresten en ”kommunikationskonsult”? Möjligen kan sociala medier hjälpa SD att bli fjärde eller t.o.m. tredje största parti, så helt fel har väl inte denna Sundqvist. Vidare i artikeln så står det.
SD:s närvaro i sociala medier handlar främst om att reagera på det andra har skrivit snarare än om att själva lägga ut material, konstaterar han. SD-anhängare är mycket snabba med att utnyttja diskussionsforum som kommentarsfälten på dagstidningarnas nätupplagor och bloggar.
- Så snart det skrivs något om dem så är de där och tar gärna en underdogposition. De är bättre i sociala medier än samtliga etablerade partier. På samma sätt som de etablerade partierna är måna om att föra debatt på tidningarnas debattsidor måste de bemöta SD i de sociala medierna också, där brister det i allra högsta grad, säger Gabriel Sundqvist.
Kan det vara så att de som försvarar nuvarande politik faktiskt förlorar nästan varje debatt som förs på nätet? Det är min uppfattning att det är rena argument och fakta som gett systemkritiker ett övertag i den debatt som förs på nätet. Argumenten sprider sig dessutom och de som vänt sig emot nuvarande politik lär sig både argument och att argumentera av varandra. Jag har inga empiriska data på detta utan det är mer en erfarenhetsbaserad iakttagelse.
Sundqvist talar om att systemkritiker gärna tar en underdogposition. Få se nu, samtliga de nuvarande riksdagspartierna för samma politik, i en ohelig allians mot SD och de åsikter de representerar. Etablissemanget tar till alla medel för att trycka tillbaka den allt starkare kritiska opposition som finns i landet. Alla de stora tidningarna gör gemensam sak med det politiska etablissemanget, det gör i huvudsak TV också, speciellt TV4. Skolor och andra institutioner ställer sig också bakom det politiska etablissemanget. Allt detta gör att unga ligister som AFA och RF tycker de har legitima skäl att attackera medlemmar ur SD. Man kan ju kanske tycka att den ”underdogposition” som systemkritikerna ”gärna” tar är en smula naturlig.
Länk SvD
2 kommentarer:
Det är inte sociala medier i sig som är problemet. Att folk beter sig socialt och träffas är inget nytt fenomen. I de forna kommunistdiktaturerna så förbjöds sammankomster mellan folk för att förhindra att de diskuterade en verklighet utanför den fastställda av staten.
Det är helt klart väldigt svårt att förbjuda åsiktsfriheten i en demokrati. Det räcker inte att nagga lite i kanten med att avskaffa saker som kommunalt självstyre (Vellinge), presstödet (nationell idag) eller stänga ner hemsidor och bloggar. Lagen om hets mot folkgrupp har väl varit till en viss hjälp för att tysta ner kritik, men den är ändå antagen i en demokratisk anda och trots att den är en gummiparagraf så går den inte att tillämpa hur godtyckligt som helst.
Det har förståss varit en stor hjälp att folk inte vet riktigt vad som gäller när det gäller yttrandefrihet. Hot om att vara hårdare mot "näthatet" och diverse lösa påståenden om att vissa (utan att peka på några exempel förståss) gjort sig skyldiga till lagöverträdelser på nätet.
@Z
"Det är inte sociala medier i sig som är problemet.."
Nej, det är dom "obekväma" åsikter som sprids där. Hade t ex PI eller andra hyllat massimporten av människor som inte vill integrera sig och göra rätt för sig så hade vi inte haft denna diskussion. Allt handlar om makt. Den etablerade makteliten känner flåset från SD i nacken och vet att deras dagar som allenastyrande är räknade. Räddas det som räddas kan. Om det betyder att demokrati - och yttrandefriheten stryps. So be it!
Skicka en kommentar