Brott och straff

Denna blogg skriver sällan om brott men ibland kan jag reflektera över straffskalor, rättspraxis och rättsäkerhet. Jag har tidigare skrivit om en man som blev dömd för våldtäkt på sin dotter trots att det torde vara helt uppenbart för den mest amatörmässiga Blomqvistare att han var helt oskyldig. Det är den ena sidan av vår rättvisa, eller brist på sådan. Det finns en annan sida av saken också och det är när skyldiga döms och vin alla frapperas över det utdömda straffets mildhet.

Det står i SvD om en kvinna som fick en nyårsraket instoppad i munnen där mannen hotade att tända på. Till saken hör att mannen lär ha kysst den hotade kvinnan provocerande under hotet. Som lök på laxen skall mannen som utförde hotet skall under samma kväll ha misshandlat en entrévärd. Vi slås av grovheten och känslokylan i mannens agerande. Kvinnan som blev utsatt för hotet med nyårsraketen får med största säkerhet psykiska men för livet. Mannen som misstänks för brotten är enligt uppgift 18 år. Så unga människor brukar får mycket kraftig straffrabatt i vårt land, alldeles för kraftig rabatt enligt mig när det gäller grova brott. Inget annat än fängelse kan komma ifråga vid sådana brott vi här talar om där offret får men för livet. I den mån mannen inte är svensk medborgare skall livstids utvisning utdömas, allt annat är ett hån mot offret och övrig befolkning och fullständigt oacceptabelt. Givetvis skall en viss tid på fängelsestraffet dras av när livstids utvisning döms ut. En del människor reagerar på att rätten drar av en del på fängelsestraffet när den samtidigt dömer till livstids utvisning men så måste en rättsstat fungera. Jag skulle vilja att i de fall där en ung människa döms till livstids utvisning så skall hela familjen också dömas till detta. Detta för att familjen som sådan misslyckats i vårt land och att risken för att den dömde skall återvända illegalt ökar om familjen finns kvar i landet. Förnärvarande strider detta mot rättspraxis men principen är inte helt obekant i helt andra sammanhang. Vi har en åldersgräns för att få köpa på systembolaget som är tjugo år. Egentligen skall ju gränsen vara arton år då man blir myndig men risken för langning bedöms så pass stor att man brutit mot all logik och satt en högre åldergräns. Jag jämför här risken för langning med risken för en dömd att återvända till vårt land. Båda sakerna skulle utgöra grund för att man bryter mot logisk rättspraxis.

En 16 årig flicka våldtogs utanför Stockholm natten till lördag. Mannen som utförde brottet är inte identifierad och gripen än men han uppges vara i 20-årsåldern. Man sitter och hoppas att mannen är så gammal som möjligt i den mån han blir gripen. Varje år som mannen kan lägga till sin ålder minskar den oerhört generösa ungdomsrabatten på straffet i vårt land. Flickan kommer utan tvekan få men för livet av händelsen. Allt annat än ett flerårigt fängelsestraff är uteslutet. Samma sak här, i den mån gärningsmannen är utländsk medborgare skall han ovillkorligen dömas till livstids utvisning, allt annat är ett grovt hån mot offret och övrig befolkning. Jag skulle vilja gå så långt att jag vill påstå att dömer rätten inte till livstids utvisning så är den medskyldig till framtida brott som gärningsmannen eventuellt gör sig skyldig till. I framtiden får vi också börja diskutera möjligheten att dra tillbaka medborgarskap vid grova brott, men det får bli en senare fråga.

Länk DN

Länk SvD nyårsraket

Länk SvD 16-åring