Strix television och Aschberg

Nyheterna har tagit upp det ytterst omogna skämtet att spruta vatten på Reinfeldt, det står i alla tidningar och en massa bloggar har skrivit om denna händelse. Det verkar faktiskt vara något av ett favoritämne i bloggvärlden. Just därför hade jag faktiskt inte tänkt skriva något om denna händelse, men jag har lite tid över och kan som vanligt inte låta bli att klanka ner på mina politiska fiender. Först så reagerar jag på journalisten från Strix-television som sprutade vatten på vår statsminister. Ja, alla tycker att det var oerhört dumt, jag också, det var så dumt och barnsligt så man undrar om de har anställt rätt personer på SVT. Dessutom undrar jag lite över livvaktskyddet av statsministern, kan vilken person som helst som utger sig för att vara journalist få tillträde till statsministern vid vilken tidpunkt som helst? Tycker det är märkligt, var höll livvakterna hus någonstans? Rätt utbildade och seriösa livvakter skall hindra sådana här saker, okända journalister skall inte få trampa fram hur som helst till statsministern. Det finns faktiskt exempel på makthavare som blivit mördade av folk som utgett sig för att vara journalister, jag misstänker att livvaktsskyddet helt enkelt inte fungerar.

Reportrarna som gjorde sig skyldiga till detta plumpa skämt håller på med en programserie och skall bli någon slags humorserie. Samma journalister har tydligen gjort sig skyldiga till fejkade rån. Väktare och personal har blivit ytterst upprörda vid de tillfällen då de fejkade rånen gjorts. Skarp kritik har riktats från olika håll mot dem som står bakom programmet. I detta läge stiger allas vår Aschberg fram, han är VD för Strix television. Aschberg försvarar tilltagen och säger att de "gör sitt jobb". Ja det är samma seriösa Aschberg som sitter med i Expos styrelse och är en av våra främsta mångkulturförespråkare, ja det är samma Aschberg som söp sig full under en TV-inspelning och körde bil, bara för att testa hur det är. En av det framväxande Stockholms främsta tomtskojare hette också Aschberg, ett ovanligt efternamn är det så jag skickade e-post till vår VD och frågade om ett eventuellt släktskap, jag fick inget svar.

Det som är riktigt svenskt och i princip bara kan hända i vår så kära ankdamm är att Aschberg polisanmält väktarna för att de tog deras kamera i några timmar, så här säger Aschberg,

- Det tog flera timmar innan vi fick tillbaka kameran. De är ute på väldigt tunn is när de beslagtar journalistiskt material, säger han.

Det är helt i sin ordning att spruta vatten på statsministern, det är helt i sin ordning att fejka klädstölder, trots att affärsinnehavarna inte är med på det, men när sedan väktarna beslagtar kameran som använts i den affär de jobbar i på ett tvivelaktigt sätt då är det fel, enligt Aschberg. TV, tidningar och journalister är lika heliga i vårt land som kor i Indien, detta går för långt. Aschberg symboliserar i princip allt jag inte tycker om i vårt land, den sämsta journalistiken man kan tänka sig, och då tänker jag inte bara på Strix-television, den oerhört märkliga inställningen att journalister står över lagen och principerna för vad vi får och bör göra är lika dålig den. Nä Aschberg, jag "hänger inte med".

Länk SvD

Länk DN

Andra bloggar om: Aschberg; media

ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ

Skall vi ha fri invandring?

Det tycker i alla fall den prisbelönte ekonomijournalisten Philippe Legrain i en DN artikel. Tanken är inte ny och emellanåt publiceras sådana här artiklar, ofta är det någon ekonom man aldrig hört talas om som plötsligt slås upp stort. Kan det vara så att någon med politiska syften står och drar i trådar för att droppa en sådan artikel med jämna mellanrum? Det vet vi inte naturligtvis med vaksamhet uppmanas.

I artikeln säger Karin Ekenhagen, Svenskt Näringslivs arbetsmarknadspolitiska expert,

- Vi har länge arbetat för ändrade regler som tillåter arbetskraftinvandring. I Sverige har det varit stopp för det sedan 70-talet. Det ställer till problem. Vi har ett regelverk som är 40 år gammalt, samtidigt som världen ändrats och vi redan i dag har brist på arbetskraft, inledde Karin Ekenhagen, Svenskt Näringslivs arbetsmarknadspolitiska expert.

Det har varit stopp sedan 70-talet för arbetskraftsinvandring ja. Orsaken är att en stor del av den svenska industrin lades när under 70-talet, därför behövdes ingen arbetskraftsinvandring, inte som den såg ut på 60-talet i alla fall. Har vi brist på arbetskraft som Ekenhagen säger? Vi har minst en halv miljon arbetslösa, sätt dem i arbete då för guds skull. Har vi brist på ingenjörer så låt oss ta in sådana då och inte analfabeter från kurdiska bergsbyar.

I DN står det,

- Ett efter ett radar Legrain upp och avfärdar de klassiska argumenten mot fri invandring. Någon måste göra basjobben i en ekonomi, invandrare gör dem gärna, eftersom de tjänar sämre hemma. Ska svenskar betalas för de jobben drivs skatter, inflation och räntor upp. De pengar migranterna skickar hem slår många gånger om all den rika världens bistånd, och pengarna går inte till vapen eller korrupta politiker.

Ja Legrain, vi har en halv miljon arbetslösa som kan göra basjobben, dessutom skall väl ungdomar syssla med något innan de börjat klättra på karriärstegen. Om nu svenskar får för mycket betalat för vissa basjobb så kanske man måste diskutera lönenivån för dessa jobb. Dessutom tenderar dessa basjobb att bli färre och färre.

I artikeln skriver Legrain,

- Argumenten emot är känslomässiga, och utgår från rädsla för förändringar och för främlingar. Bäst vore om Europas gränser öppnades helt. Men om det inte går måste åtminstone en legal rutt för arbetskraft öppnas, sade Legrain.

Alltid denna tes om rädsla för förändringar. Legrain och hans åsiktsfränder framställer hela tiden förändringar som oundvikliga och de som stretar emot som rädda bakåtsträvare. Men snälla någon, då är det väl lika bra att avskaffa demokratin då. Jag trodde att demokrati handlade om att människor skall få vara med och bestämma vilken riktning utvecklingen skall gå i, jag trodde att vi gemensamt hade ett val att bestämma hur framtidens ekonomi skall utvecklas. Att världen och Sverige förändras har i alla fall inte jag argumenterat emot, jag vill dock vara med och bestämma hur den skall förändras. Jag säger bestämt "NEJ" till den utveckling Legrain målar upp.

Är att vi inte vill ha flera Rosengård ett känslomässigt argument? Ja det är det kanske, men att vi har en halv miljon arbetslösa redan är i så fall inget känslomässigt argument. Mest rädd är jag i alla fall för ekonomer som Legrain och aningslösa politiskt korrekta politiker.

Länk DN

ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ

Krönika av Ibrisagic

Anna Ibrisagic har skrivit en krönika som är publicerad på politikerbloggen. Jag vet inte i vilket sammanhang hon skrev den först, inte var det för Politikerbloggen i alla fall, den är insatt av Alsén. Ibrisagic skriver en del intressanta saker, hon verkar väldigt medveten om vissa saker för att i nästa andetag uppvisa en häpnadsväckande omedvetenhet.

Ibrisagic skriver bl.a.,

- Hur skall de etablerade riksdagspartierna förhålla sig till dessa nya, främlingsfientliga partier? Skall man debattera med dem eller skall man ignorera dem? Är de egentligen främlingsfientliga eller inte?

Sedan

- För mig finns det ett par andra, kanske ännu mer viktiga frågor. Vems och vilka behov uppfyller dessa partier? Hur blev det så att vissa saker är ”politiskt korrekta” och vissa inte? Hur blev det så att man är rädd att prata om eller ens nämna vissa saker för att inte bli uppfattad som en som diskriminerar medan man helt obekymrat slänger ur sig andra saker som i verkligheten är mer diskriminerande än de som man inte vågar uttala?

Det Ibrisagic gör här är att fullständigt strunta i de första frågorna, hon ger sken av att de inte är viktiga, i alla fall inte tillräckligt viktiga. Det inser alla att de i själva verket är, Ibrisagic faller själv för den politiska korrektheten hon beskriver lite överlägset. Hon vill inte själv ge svar på det som kan uppfattas som politiskt inkorrekt, hon lämnar helt zonika frågorna åt sitt öde. Där ser man vilken oerhörd kraft den rådande politiska paradigmen har, inte ens Ibrisagic går fri från den fastän hon själv tror att hon står över den.

När hon sedan pratar om politisk korrekthet och diskriminering har hon helt rätt, men när hon så i slutet av krönikan ger sin slutanalys på varför det blivit så här är hon inte ett dugg bättre än politiskt korrekta infödda svenskar, hon skriver,

- Är det kanske så att under alla år som socialdemokraterna hade makt har socialdemokratins egna idéer om vad som är rättvisa, jämlikhet eller solidaritet utvecklats till absurda resultat? Är det kanske så att trycket att vara förstående, kärleksfull och hänsynstagande gentemot andra, under decennierna av politiken som definierade för oss vad det innebär, istället har lett till likgiltighet och rädsla att säga vad man egentligen känner?

Försök inte Ibrisagic, Moderaterna har precis lika mycket skuld i det klimat som vi nu har som Socialdemokraterna. Under den tiden de borgerliga haft makten har det inte blivit ett dugg bättre. I opposition har inte Allianspartierna gjort ett dyft för att förändra den rådande paradigmen eller det vi normalt kallar "politisk korrekthet", tvärtom, de har spelat med i samma spel med liv och lust. Vi minns valstugereportaget när vissa moderater uttalade sig olämpligt inför dold kamera, vi har aldrig sett politiska trotjänare fått sparken så snabbt varken förr eller senare. Allianspartierna pratar lika mycket om "rasism" och "främlingsfientlighet" som Socialdemokraterna, de två partierna som leder ligan är väl Centern och Vänsterpartiet. Maud Olofsson slår väl nästan alla rekord, när det blev tal om övergångsregler sprang hon med blommor till den polska ambassaden, ambassadören måste ha blivit så generad så han vred på sig. När Olofsson fick beröm av SD inför euroomröstningen så stod människan och grät offentligt för att hon tyckte det var så hemskt att få beröm av "rasister". Ibrisagic försöker inte oväntat att ge all skuld till de politiska motståndarna, det går vi inte på bäste Ibrisagic. Det visar sig att den så typiskt svenska politiska korrektheten kan drabba alla människor, inte bara etniska svenskar och Ibrisagic är på intet sätt immun mot den som hon så gärna vill låta påskina.

Andra bloggar om: Ibrisagic; politisk korrekthet

De apatiska barnen skall undersökas

Ja, nu skall man undersöka hur hjärnan på de apatiska barnen påverkats av tillståndet. Det är ju bra och inget man kan vända sig emot. Det jag vänder mig emot är varför man inte ordentligt och vetenskapligt har utrett vad detta tillstånd beror på. Man har tillsatt en enmansutredare och gjort lite halvmesyrer, ingen riktig vetenskaplig undersökning. Det är väl förmodligen politik med i det hela, som vanligt. Jag som lekman har ingen möjlighet att veta vad detta tillstånd beror på, jag kan konstatera att det råder delade meningar bland experter om vad som orsakar detta tillstånd. I SVT lades i dag åsikten fram att tillståndet beror på det trauma som asylprocessen innebär. I andra artiklar har vi läst om andra uppfattning som i denna artikel Psykiatriexperten Tobias Eriksson, Eriksson har själv stött på avsiktlig manipulation av barn för att erhålla uppehållstillstånd. Det finns också rapporter om systematisk rådgivning för att lära ut hur man med hjälp av barnen skaffar sig uppehållstillstånd, bl.a. finns flera vittnesuppgifter från Ryssland som det rapporteras om i denna artikel.

Grunden är i vilket fall den luddiga och osäkra asylpolitik Sverige har med otydliga signaler och luddiga gränser. Vi skickar ut signaler att man faktiskt kan få asyl genom att barnen blir apatiska (utan att jag vill påstå att manipulation sker i varje fall) vi har en asylpolitik där regler och lagar inte följs. Vi har också ett omständligt ansökansförfarande där man kan överklaga i det oändliga, de som uppenbart inte har asylskäl får asyl till slut, de fall som media tar upp beviljas också asyl. Det hela liknar ett ormbo och ett lotteri. Ett mer rättvist och lagenligt system skulle också göra att väntetiderna blev betydligt kortare och vi slapp dessa traumatiska tillstånd hos försvarslösa barn. Finland har betydligt hårdare asylpolitik än vad vi har ändå så har inga rapporter om apatiska barn kommit därifrån. Det är det osäkra och lotteribetonade svenska systemet som i praktiken visar sig vara inhumant för barnen.

Länk DN

Andra bloggar om: Apatiska flyktingbarn

ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ

Vad gynnar SD?

I en artikel i SvD så tas frågan upp om vad som gynnar SD och vad som sannolikt inte gynnar SD. Artikeln är resonerande och lågmäld, till skillnad mot många andra artiklar i ämnet. Det roliga är själva utgångspunkten för frågeställningen, hur skall vi hitta en strategi för att minimera SD? Man skulle kunna tänka sig artiklar av där statsvetare fick uttala sig hur man på bästa sätt kunde minimera Socialdemokraterna eller Moderaterna, nä, det skulle man inte förstås, det skulle anses som odemokratiskt.

Nå, statsvetaren Henrik Oscarsson (ännu en i raden) säger i SvD,

- Så här beter man sig inte mot något annat parti. Uppmärksamheten stärker bilden av SD som ett anti-etablissemangsparti. Det tror jag det gynnas av,

Nu råkar ju SD vara ett anti-etablissemangsparti och eftersom en betydande del av befolkningen inte tycker som etablissemanget i vissa frågor så är det klart att partier röner stöd bland befolkningen. Högt uppburna statsvetare och skickliga politiska strateger har tydligen aldrig ställt sig frågan om etablissemanget kan ha fel i någon fråga. Utgångspunkten är hela tiden att detta "etablissemang" sitter på sanningen och hur skall vi få "pöbeln" att förstå hur rätt vi har.

Vidare skriver Oscarsson,

- Det är två berättelser som berättas hela tiden. Den ena handlar om hur kriminella, oense och konstiga SD:s politiker är. Den andra handlar om hur fruktansvärt hotade de etablerade partierna känner sig. Ingen handlar om sakfrågorna

Där slår han huvudet på spiken, hela saken utgår från att de etablerade partierna faktiskt känner sig hotade av SD. Personer jag pratat med menar att det beror på att de ju självklart riskerar att förlora diverse mandat till SD och därmed förlorar några trogna partiarbetare sin självklara födkrok. Jag tror uppriktigt inte att det stora hotet ser ut på detta vis, även om det naturligtvis ligger en del sanning i det. Nej jag tror att det är den politiskt korrekta paradigmen som hotas. Det etablissemang vi talat om har styrt agendan, har styrt vad som är korrekt, humant och fint, de har styrt vad vi får tala om och vad vi inte får tala om. Allt detta kan ställas på ändan om ett nytt parti kommer och har de inkorrekta åsikterna på sitt partiprogram, de har dessutom fräckheten att tala om förbjudna saker helt oblygt med rak rygg. Denna paradigm gick i kras i vårt södra grannland, alla vet vilka reaktioner det fick från vårt Svenska politiska etablissemang, nu håller den på att krackelera i vårt land och politikerna vet inte vilken fot de skall stå på.

Länk SvD

Andra bloggar om: SD; Demokrati; politik

ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ

Federleys avskedstal

Federley avgår som ordförande från Centerns ungdomsförbund, i samband med det så publicerar han sig på DN-debatt. Det börjar likna en tradition att avgår man från en politisk organisation av lite större format så tar man chansen att publicera sig på DN-debatt och säga vad man tycker, säga det man inte riktigt har kunnat säga tidigare. Inget fel i det, jag hade sannolikt gjort samma sak själv och dessutom gör det ju artiklarna intressanta. De partiriktiga åsikterna har vi hört till leda och vi kan allesammans rabbla de etablerade satserna i sömnen.

Förutom att återigen puffa lite för platt skatt så förvånar Federley med att ta upp yttrandefriheten och demokratin i vårt land, det brukar annars vara mina favoritämnen, så här skriver Federley,

- Synen är snävare än någonsin på vad som är acceptabelt att säga, tycka och tänka. Trots att Sverige har haft en fullvärdig demokrati i snart ett hundra år har vi börjat överge grunderna för demokrati i form av den fria debatten och åsiktsskillnaderna.

Många läsare av denna blogg nickar nu igenkännande, det är ju precis vad vi brukar råka ut för som är en smula kritisk till vår nuvarande generösa flyktingpolitik. Vi propagerar i de flesta fall inte för platt skatt (några gör det men definitivt inte jag) men den upplevelsen av begränsning i yttrandefrihet och åsiktsfrihet känner vi igen som handen i handsken. De normer och mallar som vi skall hålla oss innanför är snävare än tidigare, även om ett trendbrott kanske är på väg. Bryter man mot den kodex som vi alla känner existerar mellan raderna så straffas man, detta kan t.o.m. ske explicit som att man blir utesluten från sin fackförening. Nu har jag aldrig hört Federley kritisera när andra grupper blir drabbade av detta åsiktsförtryck, som den nyliberal han är så reagerar han bara när detta drabbar honom själv. Dessutom måste ju den allmänna debattnivån vara högre utanför partierna än i ett parti. Ett parti har ju trots allt ett grundläggande program som man måste hålla sig till. Federley har sett på när folk blivit av med jobbet, uteslutits från sina fack och blivit misskrediterade rent allmänt för sina åsikters skull, han har mig veterligen aldrig sagt någonting om detta. Nu visar det sig att han också känner sig en smula förföljd i sitt eget parti för hans frispråkighet. Jag är ledsen Federley, mina sympatier för dig är tämligen begränsade. Rent principiellt råder det dock ingen tvekan om vad som borde gälla, om du Federley får propagera för platt skatt så borde jag få ha synpunkter på Sveriges flyktingpolitik.

UPPDATERING:
Som Federley mycket riktigt påpekade har han tagit avstånd från sådant som uteslutning p.g.a. åsikter vilket jag efterlyste. jag får därför ta tillbaka en del av det jag skrev och be Federley om ursäkt. Länk HÄR

Länk DN

Andra bloggar om: Federley; demokrati; yttrandefrihet

ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ