söndag, september 15, 2013

Mediemogulerna och direktörerna protesterar


I lördags publicerade Expressen en artikel där 489 svenskar har skrivit på för ett ”Sverige åt oss alla med tolerans och mångfald”. Kontentan av artikeln är att den nuvarande immigrationspolitiken är bra och Sverige har i princip alltid ägnat sig åt samma immigrationspolitik som vi gör i dag. Dessutom säger undertecknarna att den offentliga debatten präglas av ” en farlig främlingsfientlig vind”. Denna debatt skall ske offentligt såväl som I våra fikarum på arbetsplatserna. Jag tar kraftigt avstånd från att nedvärdera människor med annat ursprung. Men Sveriges immigrationspolitik förbehåller jag mig självklart rätten att ha synpunkter på.. Gällde artikeln bara det förstnämnda skulle jag själv kunna skriva under, men så är det självklart inte. Detta nämnt för att undvika alla missförstånd.  

Nu tror jag undertecknarna inte är bekanta med vad som diskuteras i våra fikarum på landets arbetsplatser. Det är nämligen inte speciellt många vanliga arbetare som skrivit under denna pamflett. Min erfarenhet är att immigrationspolitiken diskuteras frekvent, men att den ytterst sällan slår över i fientlighet mot människor med annat ursprung, även om det självklart också händer. Det skulle vara oerhört intressant att be undertecknarna ge exempel på främlingsfientliga uttalanden i deras styrelserum eller TV-hus. Vi måste nog dra den slutsatsen att den främlingsfientlighet som föreligger i vårt land inte sker på vanliga arbetsplatser, utan på de arbetsplatser undertecknarna representerar, i sanning skrämmande! 

Vad gäller den offentliga debatten så skriver undertecknarna så här:

Den tränger sig in i våra vardagssamtal. Den är högljudd i den offentliga debatten. Men tystnad är inget svar.

Det blir lite konstigt när de som själva titulerar sig som skribenter, TV-producenter, retorikkonsulter, pressansvariga, migrationspolitiska talesmän, programledare, chefredaktörer, redaktörer, debattörer, föreläsare, professorer i journalistik, journalister, kommunikationschefer, verkställande direktörer och riksdagsledamöter klagar på den offentliga debatten. De ÄR ju i princip den offentliga debatten. På skoj listade jag upp alla nämnda yrken och sorterade dem i bokstavsordning. Så nu kan alla avgöra själva vilken förtryckt grupp det är som publicerat artikeln. Här kommer listan på titlar som undertecknarna själva uppgett.

vd Proventus
Adjungerad Professor Innovationsteknik Mälardalens Högskola
Advokat
Affärschef Eyeworks Sverige
Aktivist
Andre Vice Ordförande LO
Arbetande
Arbetssökande
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist
Artist Icona Pop
Artist Icona Pop
Artist och Grundare AMAS
Artist och Programledare
Artist och Skribent
Avtalssekreterare LO
Barnskötare
Bloggare Nöjesguiden
Brevbärare
Brevbärare Jörlanda
Byggnads Stockholm
CE, MSc, INNOPOL
CEO Jumpstarter
CEO Proffice
Chef Dramaturgiat Riksteatern
Chef Göteborg & Co:
Chef Reforminstitutet
Chefredaktör Svenska Dagbladet
Chefredaktör tidningen VI
CISV
Civilingenjör
Creative Flip-Flip Interactive
Crossing Boarders
Damlandslaget Svenska Handbollsförbundet
Datatekniker
Debattör
Debattör och Aktivist
Direktor Stockholms Stadsmission
Direktör
Direktör och Debattör
DJ och Entreprenör
DJ och producent
DJ's & Artister
Doktor och Författare
Doktorand Offentlig rätt Stockholms universitet
Doktorand Socialantropologi Stockholms universitet
Egenföretagare
Ekonomichef Kanal Global
Ekonomichef Målerås Glasbruk
El Perro Del Mar Artist
Elitidrottare
Elitidrottare
Elitidrottare och Föreläsare
Entreprenör
Entreprenör
Entreprenör Macforum AB
Familjeföretagare
Familjeterapeut Malmö
Fanzingo
fd Chefsredaktör Expressen
fd Ekonomichef Molybongruppen
fd Elitidrottare Skidskytte
fd Ordförande svenskt Näringsliv
fd Utrikesminister
fd VD ATG
fd. Häcklöpare, Styrelseledamot i Svenska Friidrottsförbundet
Filosof och Artist
Folkdansare och Producent
Folkpartiet Solna
Forskare Företagsekonomi 1
Forskare Journalistik Stockholms universitet
Forsknings- och utvecklingschef Bonnier
Fotograf
Fotograf
Fotograf och Filmare
Frilansjournalist och Independent Bokredaktör
Fritidslinjen
Fältarbetare
Förbundskapten Damlandslaget Svenska Fotbollsförbundet
Förbundskapten Damlandslaget Svenska Handbollsförbundet
Förbundskapten Damlandslaget Svenska Handbollsförbundet
Förbundskapten Herrlandslaget Svenska Fotbollsförbundet
Förbundskapten Herrlandslaget Svenska Handbollsförbundet
Förbundskapten Herrlandslaget Svenska Handbollsförbundet
Förbundsordförande Byggnadsarbetareförbundet
Förbundsordförande Elektrikerförbundet
Förbundsordförande Fastighetsanställdas Förbund
Förbundsordförande GS, Facket för Skogs-, Trä- och Grafisk bransch
Förbundsordförande Handelsanställdas förbund
Förbundsordförande Hotell och Restaurang Facket
Förbundsordförande IF Metall
Förbundsordförande Islamiska Förbundet i Sverige
Förbundsordförande Kommunalarbetareförbundet
Förbundsordförande Livsmedelsarbetareförbundet
Förbundsordförande LRF
Förbundsordförande Musikerförbundet
Förbundsordförande Målareförbundet
Förbundsordförande Pappersindustriarbetareförbundet
Förbundsordförande SEKO – Facket för Service och Kommunikation
Förbundsordförande Svenska Fotbollsförbundet
Förbundsordförande Transportarbetareförbundet
Föreläsare
Föreläsare och Supercoach
Företagare
Företagare
Författare
Författare
Författare och Debattör
Författare och Filosof
Författare och Journalist
Förste vice Ordförande LO
Försäljningschef United Screens
Försäljningschef United Screens
Förtroendevald Mölnlycke
General Manager Handbollslandslaget Svenska Handbollsförbundet
Generaldirektör Arbetsgivarverket
Generaldirektör Skolverket
Generalsekreterare Forum-idéburna organisationer
Generalsekreterare Min Stora Dag
Generalsekreterare Operation Smile
Generalsekreterare Palmecentret
Generalsekreterare Svenska Basketbollförbundet
Generalsekreterare Svenska Fotbollsförbundet
Generalsekreterare Teskedsorden
Global Global Operations Gambro
Global Marknadschef WeSC
GM PostkodLotteriets Kulturstiftelse
Grimaldi AB
Grimaldi AB
Grundare Acne
Grundare Berättarföreningen Tellus
Grundare Boodla
Grundare Fotografiska
Grundare Gallery Cecilia Hillstrom
Grundare Me University Utveckling
Grundare Molybongruppen
Grundare MyDreamNow
Grundare och VD Rippler
Grundare Rippler
Grundare Rättviseförmedlingen
Grundare Sparker
GS facket Ljungby
Göteborg & Co:
Headhunter
Herrlandslaget Svenska Handbollsförbundet
IF Metall avd 40
IF Metall Norrbotten
IF Metall Norrbotten
IF Metall Skaraborg
Informationschef Nestlé Sverige
Informatör Skistar
Innovationschef Nordnet
Inspirationsföreläsare
Integrationsminister
Journalist
Journalist
Journaliststudent
Juridikstudent
Jurist
Jurist
Juriststudent
Juriststudent
Kampanjsamordnare Coop
Kassör SEKO Stockholm
Klubbordförande Seky Fly GOT Landvetter
Kock
Kock Stockholm
Komiker
Komiker och Programledare P3
Komiker och Radioprofil P3
Komiker, Artist och Författare
Komiker, Skådespelare och Programledare
Kommunikationschef Posten Meddelande
Kommunikationschef Stockholms Stadsmission
Kommunikationschef Trelleborg Kommun
Kommunikationschef TV4
Kommunikationsdirektör SAS
Kommunikatör och Artist
Konduktör Sundsvall
Konstnär och Entreprenör
Konsult JKL
Kreativ Chef Perfect Day Media
Kreativ Egenföretagare
Kreatör
Kulturarbetare
Kundservicemedarbetare Ramnäs
Lagkapten Damlandslaget Svenska Handbollsförbundet
Lagkapten Herrlandslaget Svenska Handbollsförbundet
Landshövding Blekinge län
Landshövding Dalarna län
Landshövding Gotland
Landshövding Hallands län
Landshövding Jämtlands län
Landshövding Jönköpings län
Landshövding Kalmar län
Landshövding Kronobergs län
Landshövding Norrbottens län
Landshövding Skåne län
Landshövding Stockholm län
Landshövding Södermanlands län
Landshövding Uppsala län
Landshövding Värmlands län
Landshövding Västerbottens län
Landshövding Västernorrlands län
Landshövding Västmanlands län
Landshövding Västra Götalands län
Landshövding Örebro län
Landshövding Östergötlands län
Landslagschef Dam/Flick Svenska Fotbollsförbundet
Landslagschef Herr/Pojk Svenska Fotbollsförbundet
Landstingspolitiker Folkpartiet Östra Götaland
Landstingsråd Norrbotten
Ledarskapskonsult
leg. Psykolog
leg. Psykolog
Livs
Livsmedelsarbetare Lidköping
Looptroop Rockers
Läkare
Läkare
Lärare
Lärarstudent Helsingborg
Manager
Marketing Executive Newsec Investments
Marknadschef Adidas Sverige
Marknadschef Friends
Marknadschef Kanal Global
Marknadschef ZOÉGAS Nestlé Sverige
Marknadsdirektör Newsec Investment
Migrations- och integrationspolitisk talesman Vänsterpartiet
Migrationspolitisk talesman Socialdemokraterna
Miljöchef Folksam
Miljöforskare Stockholm Resilience Centre
Moderedaktör Aftonbladet
Montör
Motiondesigner Karlstad
Multientreprenör
Mångfaldsansvarig PostkodLotteriet
Notarie Förvaltningsrätten Stockholm
Nyheter24
Nöjesguiden
Ombudsman Kommunal
Ombudsman LO-sektionen i Malmö
Omvärldsanalytiker
Ordförande Afrosvenskarnas riksförbund
Ordförande ATG
Ordförande Dataföreningen Sundsvall
Ordförande FRII
Ordförande Fryshuset
Ordförande IF Metall Höga Kusten
Ordförande KF
Ordförande LO
Ordförande Metalls S-fackklubb Luleå
Ordförande Rädda Barnens valberedning
Ordförande SACO
Ordförande Skandia
Ordförande svensk Hockey
Ordförande Svenska Basketbollförbundet
Ordförande Tankesmedjan A Million Minds
Ordförande TCO
Ordförande Teskedsorden
Ordförande Vänsterpartiet Göteborg
P4 Göteborg
Partiordförande Socialdemokraterna
Partisekreterare Folkpartiet
Partisekreterare Miljöpartiet
Partisekreterare Moderaterna
Partisekreterare Socialdemokraterna
Partner Segulah
Pensionerad Förskolelärare Stockholm
Pensionär
Pensionär
Pensionär
Pensionär Huskvarna
PR konsult och Grundare AMAS
PR-Konsult
PR-Konsult
Pressansvarig Palmecentret
Pressassistent
Processledare och Kulturentreprenör
Producent
Producent Eyeworks
Producent Riksteatern
Producent SVT
Professor Journalistik
Professor Journalistik Stockholms universitet
Professor Kriminologi Stockholms universitet
Programchef Kanal Global
Programchef Sommar i P1
Programdirektör United Screens
Programledare
Programledare
Programledare
Programledare
Programledare
Programledare och författare
Programledare TV4
Programledare Värvet
Projektledare Garbergs
Projektledare Gävle
Projektledare Rädda Barnen
Projektledare/Kulturproducent
Psykologstudent Östersund
Raoul Wallenberg Academy For Young Leaders
Receptionist Stockholm
Regionalt skyddsombud Transport
Regissör
Regissör
Regissör och Författare
Rehabiliteringskonsult
Respect My Hustle
Resurscentrum för nyanlända barn Huddinge 1
Retorikkonsult
Riksdagsledamot Folkpartiet
Riksdagsledamot Folkpartiet
Riksdagsledamot Miljöpartiet
Rytmikpedagog Rösträtt och El Sistema
Samhällsförändrare
Samhällsplanerare Länsstyrelsen
Samordnare Lännersta förskola
SEKO Brevbärare
Sekreterare Svenska Kyrkan
Senior Project Manager Tetra Pak
Skådespelare
Skådespelare
Skådespelare
Skådespelare
Skådespelare
Skådespelare
Skådespelare
Skådespelare och regissör
Skådespelerska
Social Entreprenör
Social Entreprenör
Socionom
Spelman och Verksamhetsledare
Sponsorchef Nationalmuseum
Sportprofil Aftonbladet
Sportprofil och Progralmedare TV4
Sportprofil och Skribent
Språkrör Grön Ungdom
Språkrör Miljöpartiet
SSU
Statssekreterare
Statsvetare
Stiftelsen Läxhjälpen
Student
Student
Student
Student
Student
Student
Studieansvarig avd. 33 IF-Metall
Studio Total
Styrelseledamot från LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer
Styrelseledamot Svenska Postkodstiftelsen
Styrelseledamot Teskedsorden, Författare och Grundare Toleransprojektet
Styrelseledamot United Screens
Styrelseordförande GoodCause
Styrelseordförande Magine
Styrelseordförande Raoul Wallenberg Differencemakers
Styrelseordförande SOS-Barnbyar, Partner Mannheimer Swartling
Styrelseordförande United Screens
Sveriges Landshövdingar via Barbro Holmberg
Swedish Music Hall of Fame
Sångare Svenska Akademien
Sångerska och Spelman
Tandläkare
Tandläkare Huskvarna
Tankesmedjan A Million Minds
Tennistränare
Tobbe Trollkarl
Tur & Retur
TV-kock och Författare
TV-producent
TV-producent och Kommunikatör
Undersköterska
Undersköterska Skellefteå
Ungdom Mot Rasism
Ungdomssekreterare Handels
Universitetslektor och Docent Journalistik Stockholms universitet
Utredare Migrationsverket Linköping
vd Chalmers
vd Comhem
vd DDB Stockholm
vd DGC
vd Doberman
vd Drivhuset
vd EQT
vd Ericsson & Ordförande Svenska Handbollsförbundet
vd Fryshuset
vd Global Focus
vd H&M
vd Hjärna Hjärta Cash
vd Hope
vd Humblestorm
vd ILES PR
vd Investor
vd Kanal Global
vd Lannebofonder
vd Malin Ljungström Design
vd Mateus
vd Medhouse
VD Medmind
vd Mekankomponenter
vd Metro Sverige
vd Mindpark
vd Målerås Glasbruk
vd Ninja Print
vd Nobel Media
vd Nordic Plastic Group
vd Nordnet
vd Novare
vd Nybro Företagsgrupp
vd Nöjesguiden
vd Parks and Resorts
vd Perfect Day Media
vd Polarpriset
vd PostkodLotteriet
vd Projektor
vd Psykologifabriken
VD SAS
vd SJ
vd SPP
vd SSA Group
vd Stockholm Globe Arenas
vd Stockholms Handelskammare
vd Svenska Filminstitutet
VD Sveriges Kommuner och Landsting
vd Swedbank
vd Swedfund
vd Teracom
vd Tidningen Chef
vd United Screens
vd Utgivarna
vd Yogayama
vd Åhus Tryckeri
Verksamhetschef RFSU Göteborg
Verksamhetschef Stockholms Stadsmission
Verksamhetschef Stockholms Stadsmission
Verksamhetsledare Glada Hudik-teatern
Verksamhetsutvecklare
Vice VD svenskt Näringsliv
Vindkraftsentreprenör
Vinnare av Hela Sverige bakar 2012
Vårdbiträde Jordbro
Vänsterpartiet
Världsmusikant
Way Out West
Wirkkala vik. Kampanj- och PR-chef Unionen
Zound Industries
Ägare Målerås Glasbruk
Ärkebiskop Svenska Kyrkan

torsdag, september 12, 2013

Politiska vallgravar i dagens Sverige

Vad är problemet med att partier och debattörer markerar avstånd från politiska rörelser de inte sympatiserar med? Är det inte sunt och bra? Självklart är det både bra och nödvändigt med att partier markerar vad de står i förhållande till andra. Det finns dock i dag ett osunt, överdrivet och falskt sätt från både partier och debattörer att markera avstånd från SD. Detta sätt att markera är ofta opåkallat, överdrivet, felaktigt och tjänar inte syftet att visa vad man själv står, utan att visa att man fortfarande är ”rumsren”. Ibland sker markeringarna av ren rädsla av det politiska etablissemangets koppel av vakthundar. 

I dagens Expressen läser jag inte mindre än två artiklar som flitigt annonseras på mikrobloggen twitter. Den första är av den före detta Axessredaktören Johan Lundberg där han kritiserar den industri och det geschäft dagens multikulturistiska politik genererat. Han kritiserar framförallt hur selektivt rasistbegreppet används och hur den politiska korrektheten vinklat hela rasistbegreppet i dagens Sverige. Att Lundberg inte är förtjust i gullandet av en viss främmande religion framgår klart och tydligt i artikeln. Under Lundbergs tid på Axess deklarerade samtidigt magasinet högtidligt att man bekände sig till multikulturen och i princip fri invandring, i sann nyliberal anda. Det var tydligt att Axess gjorde sin deklaration för att slippa ifrån kritik från mer politiskt korrekta kretsar. Huruvida Lundberg stod bakom deklarationen eller inte vet vi inte så mycket om. Men mönstret börjar bli tydligt med den slalomåkning av markeringar, de som befinner sig i den politiska diskursens utkanter ägnar sig åt.

Sakine Madon ärar oss också med en artikel där hon kommer med det fullständigt chockerande konstaterandet att även invandrare kan vara rasister. På det måste vi fråga oss om en enda människa med ett minimum av tankeförmåga, trott att rasism endast förekommit hos det svenska folket på vår planet? Påståendet är så horribelt självklart att det snaraste är ett symtom på det infantila debattklimat som präglat Sverige de senaste årtionden. Sakine har aldrig tillhört någon systemkritisk falang, hon är likt Axess för fri invandring. Det hon gjort är att kritisera överdrivet gullande med etniska och religiösa minoriteter, vilket ändå inte kommer ifråga med hennes nyliberala vision innebärande fri invandring, frånvaro av välfärdsstat och allas krig mot alla.

Saken är den att även en boren liberal som Sakine har känt sig nödgad att på ett skrattretande sätt markera mot alla som på minsta sätt kan tänkas hysa sympatier för SD. Mönstret går igen. Rädslan för rabiata vulgoliberaler och vänsterelement får debattörer som på minste sätt kritiserar den påbjudna politiska diskursen att göra märkliga, överdrivna markeringar. Till denna lista över debattörer kan läggas en del andra kända debattörer, som jag avstår att nämna med namn, för att inte spä på en osund politisk metadebatt. Det måste vara fullt naturligt och legitimt att markera mot politiska rörelser man inte sympatiserar med, ja det är t.o.m. nödvändigt. Så vad är då problemet?

Om jag på denna sida berömmer något skolpolitiskt förslag av Jan Björklund (FP) så behöver jag i nästa mening inte markera att jag inte sympatiserar med FP:s immigrationspolitik, för att i nästa post ösa klander över Björklund och FP samt kalla dem fuskliberaler, vingelpettrar och lögnare. Alla förstår min positionering i alla fall. Jag måste inte ta på mig tagelskjorta, rulla mig i avskräde och göra en offentlig avbön. Detta måste ses som ett naturligt debattklimat, vilket för oss till slutsatsen att vårt politiska klimat i dag varken är normalt eller sunt. Starka politiska krafter försöker gräva vallgravar runt SD av rädsla för ett ökande inflytande. Det står alla politiska krafter och partier fritt att göra, men det är skadligt för nationen.

Effekterna av en vallgravstaktik är många. Dels så används metoder som innebär att man gjuter rädsla i människor genom offentlig stigmatisering. Detta många gånger av människor som själva berömmer sig för sin utomordentliga humanitet. Dels så fattas många tokiga beslut, enbart för att vallgravarna skall bli tillräckligt djupa (se moderaternas utspel om vård av illegala tillsammans med MP). Dels så sker en onödig polarisering av hela debattklimatet. En del partier kanske tror att de kortsiktigt tjänar på denna polarisering, men vad som sker långsiktigt har de ingen koll på. Dessutom så tjänar SD väljarmässigt sannolikt på denna polarisering. Eftersom media spelar en viktig roll i detta grävande av vallgravar så eroderas förtroendet också för media. Det gäller också människor som nödvändigtvis inte sympatiserar med SD, men som inte kan undgå de värsta orimligheterna i medierapporteringen. När höga politiker, samhällsdebattörer och medieprofiler beter sig som i en sandlåda med hink och spade, så eroderas självklart med tiden förtroendet för samhällsinstitutionerna av dem som är lite mer balanserade, oavsett politisk åskådning.  
   

Som grädde på moset kan Sveriges anseende utomlands solkas när uppgifter om den låga debattnivån så småningom sipprar ut, vilket den gör förr eller senare. Det börjar snart bli dags att fylla igen vallgravarna. Även en liberal eller en socialdemokrat måste kunna dela synsätt med en Sverigedemokrat i en enskild fråga. Enskilda debattörer måste kunna dela samma synsätt som systemkritiker i någon fråga utan att de skall behöva ägna arbetsveckor åt att markera avstånd, dessutom på det mest uppenbart teatraliska sätt. Varför inte ägna samma energi till att klämma åt dem som eldar på de hatfulla dreven i stället? Är det inte dags att sätta ned foten?


tisdag, september 03, 2013

Ännu ett kontraproduktivt beslut, nu angående Syriska flyktingar



Stolt meddelar Migrationsverket att man nu beslutar ge alla flyktingar från Syrien permanent uppehållstillstånd i stället för det tillfälliga uppehållstillstånd som de vanligtvis utfärdad för syrienflyktingar fram till i dag. Motiveringen är att läget i Syrien blivit betydligt värre sista tiden. Frågan är om situationen verkligen blivit värre eller om Migrationsverket låtit sig påverkas av all den medieexponering Syrien fått i samband med den misstänka kemgasattacken. Dessutom säger Malek Laesker, vice ordförande för Syriska arabiska kulturföreningen till DN, att det enbart är vissa områden som är hårt drabbade av inbördeskriget. SvD verkar ha publicerat exakt samma artikel. Beslutet att ge alla syrier permanent uppehållstillstånd måste ses som i det närmast vansinnigt i ljuset av dessa uppgifter.

DN/SvD deklarerar stolt att Sverige är först i Europa med att ge permanent uppehållstillstånd till syriska flyktingar. Detta innebär att övriga nationer i EU har gjort en annan bedömning än det svenska Migrationsverket, som med största säkerhet har tagit sitt beslut efter politiska signaler från regeringen. Migrationsverket är en myndighet som lyder under regeringen och beslut av denna dignitet tar de självklart inte på egen hand, det vore ytterst naivt att tro något sådant.

Sverige sänder självklart ut signaler till Syrien med detta beslut. Signalen är att det just är Sverige som borde vara målet för flyktingar. Detta genom att först av alla europeiska länder gå ut med ett beslut av denna typ. Hur regeringen har tänkt torde vara höljt i dunkel. Vill man skapa kaos innan man ändå förlorar nästa års val? Vad uppnår man i så fall med det? Vill man skapa en omöjlig situation för den kommande socialdemokratiska regeringen medan man i lugn och ro kan ändra sin politik i opposition?

Att situationen för de kommuner som tar emot flyktingar redan är alarmerande står utom allt tvivel. S, M och C har protesterat mot flyktingmottagningen hos regeringen i dessa kommuner: Alvesta, Borlänge, Falköping, Flen, Katrineholm, Köping, Lindesberg, Ludvika, Nässjö och Trollhättan. Detta eftersom de inte förmår ta emot fler immigranter i dessa kommuner. Väl att märka, dessa kommuner tar emot en bråkdel av de som förorterna till våra storstäder tar emot. Vi måste ställa oss frågan, vad exakt är det regeringen inte förstår? Har ansvariga politiker en blind fläck där de fullständigt saknar verklighetsförankring? Vi börjar närma oss en punkt där riksdagen och regeringen för en politik som mer hör hemma i en verklighetsfrämmande skräckroman av Franz Kafka. Låt mig påminna om en sak. Ni i regering och riksdag har ansvar mot de väljare som valt er och tillika ett förvaltningsansvar för landet ni är valda i. VAKNA FÖR HELVETE!

Självklart skall vi hjälpa människor som lever under mycket svåra och riskfyllda omständigheter. Vi skall hjälpa dem på plats eller i närområdet, med allt vad som behövs. Meningen är nämligen att de efter kriget skall återvända och bygga upp sitt land igen. Syrien kan med rätt politik självklart blomstra och bli ett drägligt land att leva i igen. En nation som på sikt inte behöver vara sämre än Sverige när det gäller livskvalitet. Men då gäller det att de med störst resurser inte drar till en annan kontinent permanent. I själva verket signalerar Migrationsverkets beslut att man gett upp allt hopp om Syrien. En omänsklig inställning.


fredag, augusti 30, 2013

Krigshets från liberalt håll när det gäller Syrien

Vi läser under veckan artikel efter artikel i svensk press (och speciellt DN) där det framgår att västmakter skall attackera Syrien för en påstådd kemgasattack som dödade kanske upp emot 1000 civila. Speciellt DN med dess chefredaktör Peter Wolodarski verkar påfallande positiv till en attack. I en ledare jämför han situationen med andra konflikter, på ett okritiskt sätt. Klart är att något hänt som dödat ett stort antal civila i Syrien. Det kan mycket väl vara någon slags militär kemisk gas som släppts ut av någon. Det kan också mycket väl vara Assadregimen som utfört en gasattack. Saken är den att ingen än så länge vet vem som utfört attacken. Vi vet inte ens vad som använts och hur. Även om det skulle visa sig att Assad utfört en attack så är det ren tur att t.ex. DN då får rätt. De tar för givet att en part utfört en attack utan att vänta på FN:s svar från undersökningar de utfört.

Att John Kerry går ut offentligt och anser det bevisat att Assad beordrat en gas-attack genom att som han själv påstår, tittat på youtube filmer är så oseriöst att t.o.m. Wolodarski borde ha reagerat. En militär expert på Kungliga krigsvetenskapsakademin anser dessutom att det i alla fall inte rör sig om Sarin, genom att ha tittat på samma filmer som Kerry. Det refereras också till ett uppsnappat telefonsamtal från en syrisk befälhavare. Detta samtal, som det presenteras i media, är tveksamt bevismaterial, minst sagt. Det påstås att det enbart är den syriska regimen som har tillgång till Sarin, vilket tidigare motbevisats av FN. Ja, nu vet vi ju inte ens vad man använt i det aktuella fallet. Frågetecknen klarnar kanske så småningom.

Som kuriosa kan vi nämna att inte ens CIA verkar vara lika övertygade som våra svenska medier och amerikanska politiker, enligt Russia Today. Brittiska parlamentet har i natt med alla tveksamheter angående gas-attacken, sagt nej till en militär intervention. DN går då genast ut med en artikel där de i braskande ordalag förklarar att USA minsann kommer att genomföra attacken ändå. Man har svårt att dölja glädjen inför detta faktum (som mycket väl kan visa sig stämma).  

Jag påstår inte att Assad är oskyldig till attacken som dödade ett stort antal oskyldiga. Det kan komma fram indicier/bevis som pekar åt det hållet. Jag påstår att än så länge vet vi i princip ingenting. Även om det skulle komma fram indicier som pekar på Assadregimen, så är de ställningstagande DN, Kerry och Obama gjort nu oansvariga och oseriösa. De orkade- ville inte vänta på bevis. Så ivriga var de att genomföra en intervention. Varför är de så ivriga? Tror de att det blir demokrati och fred om rebellerna vinner kriget? Det tror inte jag.

Jag är inte pacifist, jag anser att omvärlden ibland måste gå in militärt för att stoppa uppenbar slakt av civila. Jag anser att FN verkligen borde ha gått in i Rwanda 1994. Det var uppenbart att hutumilisen slaktade obeväpnade civila tutsier. Jämför situationen med Syrien och dagens rebeller. Det fanns i Rwanda ingen tvekan om vem som var ”god” och vem som definitivt var ond. Jämför med Syrien i dag. Vad gjorde FN och västvärlden i stort när folkmordet i Rwanda pågick som värst? Jo de drog tillbaka alla sina trupper från landet. Denna skamfläck i västvärldens historia kan inte göras ogjord genom att man genomför ogenomtänkta aktioner i dag, som Wolodarski tycks tro.

Förövrigt…
Undrar vi hur det går med utredningen av attacken mot den slöjbärande kvinnan som attackerades i Farsta. Hon blev nämligen attackerad en andra gång enligt SR, av flera män i sin hemkommun. Enligt uppgift ville männen då att hon skulle ta tillbaka sin anmälan. En mycket märklig uppgift om kvinnan blev attackerad första gången av en okänd man p.g.a. hennes tro.

Nu har ju prominenta politiker som Åsa Romsson och Veronica Palm demonstrerat i sympati med den slöjbärande kvinnan, så vi hoppas att inte media tappar allt intresse i frågan. Vi måste ju se till att gärningsmannen,… ähum, gärningsmännen lagförs och döms för gärningarna. Eller hur?              

fredag, augusti 23, 2013

Avrivna slöjor och målade naglar

Under VM i Moskva målade Emma Tregaro sina naglar i olika färger, som en protest mot en lag Ryssland infört som enligt några uppgifter var direkt riktade mot homosexuella och enligt andra uppgifter handlade om propaganda för homosexualitet riktade mot barn. Vad som stämmer och hur lagen ser ut går inte att få klarhet i. Ingen direktöversättning av den ryska lagen har presenterats, vad jag vet, i svensk media. Detta innebär att Tregaros demonstration grundar sig på en lag som ingen riktigt vet hur den egentligen ser ut. Det svenska medieetablissemanget var oerhört snabba med att hylla Tregaro för sitt mod. Den som inte blev hyllad för sitt mod var guldmedaljören Abeba Aregawi som frankt deklarerade att hon inte kunde stödja Tregaros aktion p.g.a. sin religion. En del medier och journalister reagerade så hårt mot Aregawis uttalande att de tyckte att ”all glädje över guldet försvann”.

För det första så avslöjar vissa journalister, även sportjournalister, hur politiska de i verkligheten är och hur mycket de egentligen tar ställning. Betänk ”all glädje över ett svenskt guld försvann”. Detta gäller självklart långtifrån alla journalister.

För det andra så undrar vi vem som egentligen visade mod. Var det den som gick emot den korrekta uppfattningen eller den som blev hyllad av den svårt PK-drabbade journalistkåren? Det var ju knappast risk för att rysk polis skulle storma stadion för att en deltagare målat naglarna. Riktigt så dum är inte ens Putin, vilket alla vet om.

För det tredje så legitimerar man politiska ställningstaganden i dessa tävlingar, vilket var ett tydligt ställningstagande från svenska journalister. Det är trevligt om demonstrationerna går i linje med de egna uppfattningarna, men hur blir det den dag de inte gör det?

För det fjärde, hur skall man i framtiden agera när det hålls tävlingar i vissa asiatiska, afrikanska och sydamerikanska länder? Det finns en mängd nationer där Ryssland framstår som ett under av tolerans mot homosexuella. Blir det inte lite märkligt att demonstrationerna uteblir om man tävlar i dessa länder? För vi misstänker starkt (och i vissa extrema fall t.o.m. hoppas) att de kommer att utebli.

Med det sagt så skulle jag med största säkerhet rösta emot att de nämnda lagarna infördes i Sverige, hur de nu ser ut. Själva lagarna är inte den heta potatisen utan det är hur media hanterar det hela. Jag blir själv inte heller upprörd över att Tregaro målade naglarna. Låt oss vara ärliga, vem har brytt sig om hur idrottsstjärnorna målat sina naglar förut? Vem har ens lagt märke till det? Jag har t.o.m. en överslätande attityd mot att idrottsmän gör politiska ställningstaganden där de tangerar det tillåtna, bara de gör det av egen övertygelse. Jag vet ju hur svårt det är att hålla tyst när man tycker något. Men ansvarsfulla journalister och idrottsledare skall då självklart hålla en striktare linje. Dessutom har svenska idrottsmän - kvinnor inte utmärkt sig för någon djupare politisk analys, historiskt sett.
 

Slöjdemonstrationen

En kvinna i Farsta blev misshandlad enligt uppgift för att hon bar slöja. Om uppgifterna stämmer så är det ju helt oacceptabelt och gärningsmannen borde lagföras och dömas, kanske för grov misshandel till fängelse. Uppgifterna om vad som hänt har dock gått kraftigt isär och det har på nätet funnits ett virrvarr av olika uppgifter och spekulationer. Ingen förutom kvinnan själv vet vad som hänt och kvinnan själv har inte uttalat sig, det har däremot alla andra gjort. I detta läge går politiker och en del mediepersonligheter ut och demonstrerar mot diskrimineringen av dem som bär slöja. Vi vet inte vad som hänt och luften är full av spekulationer, men Veronica Palm och Åsa Romsson kan inte vänta med att själva dra på sig slöja som sympatiåtgärd. I själva verket vet vi inte ens hur vanligt det är med diskriminerande eller trakasserier mot de kvinnor som bär slöja, ingen undersökning har mig veterligen utförts.

Det märkliga är att politiker (mediepersonligheterna kan vi lämna därhän) inte väntar några dagar tills de vet vad som hänt. Hur reagerar dessa politiker i ett allvarligt krisläge med bristande information? Kommer de läsa sig till vad som troligen hänt på sociala medier och fatta beslut därefter?

Kvinnan blev inte diskriminerad, hon blev misshandlad. Ingen har gett uttryck för en önskan att gärningsmannen skall åka fast och lagföras för brottet. Ingen har föreslagit att vi kanske skall skärpa straffen för oprovocerad misshandel. Ingen har föreslagit att vi kanske skall ha fler poliser på gator och torg för ökad trygghet, i stället har man i sympati dragit på sig ett huckle som enda åtgärd. Det duger inte för ansvarsfulla politiker. Man har inte ens tänkt på att kanske föreslå en undersökning för att utröna hur allvarligt problem det är med diskriminering av dem som öppet bär religiösa symboler. Anar vi här att det hela varit en jakt på politiska godhetspoäng?

måndag, augusti 19, 2013

Replik Sundberg "Psykologin i SD:s väljarbas"

Doktoranden Ralph Sundberg har skrivit en replik på mina kommentarer angående en artikel i Svensk Tidskrift om "Psykologin i SD:s väljarbas". Jag klipper in svaret här och kommenterar vissa stycken bara. svaret finns också i kommentarerna men jag tycker det kan vara värt att kommentera i artikelform, speciellt sedan jag själv faktiskt blivit refuserad av Svensk Tidskrift. Sundgrens replik är kursiverad. Jag vill också passa på att tacka Sundgren för hans svar, det uppskattas verkligen.


Hej Robsten!
Och tack för att du läste min kanske alltför långa artikel. Jag ska nu försöka att lite kort (inte alltid så lätt för mig, som du kanske såg) bemöta några av dina invändningar till vad jag skrev.

För det första är inte min slutsats att en stor del av befolkningen är genetiskt betingad att vara främlingsfientliga. För att specificera så vet vi med ganska god säkerhet att 30-50% av variationen i politiska attityder har en genetisk bas. Men denna bas dikterar inte enskilda attityder, utan allmänna intuitiva inställningar mer än något annat, och påverkas givetvis av miljö. Mina kommentarer rörande detta syftar enbart till att försöka förstå varför många ignorerar det psykologiska perspektivet på dessa frågor och är knappast en ’take home-point’. Forskningen på SDO och RWA är, för övrigt, rätt så tillförlitlig. Det har varit ett av de större forskningsfälten de senaste 15 åren, och rymmer ganska många tusen forskningsartiklar från hela världen.

Men, du har givetvis rätt att forskningens kvalitet är meningslös att diskutera om den inte appliceras på ett korrekt sätt. Vilket du påstår att jag inte gör. Jag tycker dock att du har missförstått en del av vad jag skrivit. Jag kan tänka mig att det har en del att göra med att du har listat ut att jag inte röstar på SD och att jag inte heller har några sympatier för partiet. Det är väl lika bra att vara öppen med det direkt om någon nu inte redan dragit den slutsatsen.

Jag betvivlar att 30 - 50 procent av politiska variationer har genetisk bas. Exakt hur har man bevisat det? Självklart får första barnet i en syskonskara speciella egenskaper (ofta) och vissa människor är mer självständiga, trygga etc etc. I viss mån påverkar det ju vilket parti man röstar på. Sannolikt påverkar 1000-tals olika orsaker hur man röstar, allt ifrån potträningen till intellektuell förmåga, men det är inte riktigt samma sak som du skriver. Vi har ju förresten konstaterat att män och kvinnor ofta röstar olika. För all del, det är en genetisk betingelse.

Jag påstår absolut att du applicerat detta på fel sätt. De 100-tals SD-medlemmar jag själv känner är ovanligt självständiga och har ofta svårt för auktoriteter. De har i själva verket struntat i vad hela medieeliten pådyvlat dem, vad grannar och arbetskamrater sagt. Det är just dessa människor som INTE tryckt på knappen i Millgrams test. Här vill jag nog påstå att jag har en fördel framför dig, eftersom jag känner så pass många SD-medlemmar och sympatisörer. Jag betvivlar att du kommer att förneka detta, då är nog din karriär i fara ;-)

Dina sympatier kan vi lämna därhän, jag är förvisso lika partisk som dig.


Du kommenterar att jag har fel rörande SD:s koppling till vissa hemsidor, samt kopplingen ’skrivbordskrigare’ och SD. Vi har här olika idéer om vad som kan klassas som en koppling och hur mycket belägg det finns för detta. Just den aspekten är dock inte helt relevant för artikelns överordnade syfte. Vilket är att förstå varför SD inte gått bakåt trots att en rad skandaler presenterats.


Vi lämnar detta eftersom det då inte är väsentligt.

Fokus här ligger på att dessa händelser har presenterats som just skandaler, och det intressanta att förklara är således varför det inte har påverkar väljaropinionen speciellt mycket; inte att diskutera hur pass sanningsenliga medierna var eller om något bör räknas som en skandal eller inte. Tesen är att ’skandaler’ av denna magnitud borde ha haft större effekt än de hade. Och så vill jag förklara varför. Det var inte mer komplicerat än så. Andra har invänt att motståndskraften till skandaler har att göra med att SD helt enkelt har en så fantastiskt bra invandringspolitik. Jag kan inte köpa den förklaringen, eftersom den skulle innebära att andra partier som drabbats av skandaler aldrig fört en politik som människor tycker är viktig. Det är inte hållbart som argument.
  

Visst var det en skandal, det har ju t.o.m. Åkesson sagt. Men immigrationspolitiken har en oerhörd betydelse här, dels för att SD dedikerat är det enda parti som vill strama upp denna. Det HAR betydelse, jag har själv hört det från sympatisörer. De har helt enkelt inget annat parti att vända sig till, oavsett. Många människor kommer inte rösta på något annat parti än SD om övriga partier inte ändrar sin immigrationspolitik. Immigrationspolitiken är en helt avgörande fråga för kanske 10 procent av väljarna. Dessa kommer inte vika för skandaler som den med Almqvist (dock tolereras inte vad som helst).

Jag tror också att du kan finna andra partier som gått relativt skadelös ur skandaler. Även om motsatsen är det vanligaste. Ofta är nedgångarna ändå väldigt temporära. Långsiktiga nedgångar beror oftast på politiskt utarmning, se KD och C.  


Dessutom, framförallt, så påverkade en massa andra faktorer SD:s väljarstöd. Väldigt många (även utanför partiet) har påpekat att Åkessons hantering av händelsen gjorde att partiet i själva verket växte i slutet av skandalen.

Dessutom har förtroendet för medierna minskat, speciellt för de som sympatiserar med SD. Du kan helt enkelt inte bortse från denna tunga faktor. Bonnierkoncernens kampanj bet inte denna gång som tidigare kampanjer, också p.g.a detta. Till det, skall du lägga det Jan Guillou så ingående beskrivit i "Ordets makt och vanmakt" sid 233 och framåt, vilket Guillou påpekade efter Kungsgatanskandalen också, nämligen att Expressen gick på för hårt för länge och för rabiat. Guillou upplevde själv samma sak under IB-affären. Media framställde dem (Guillou och Bratt) som skurkar, men gick på alldeles för hårt så att sympatierna till slut vände. Samma sak hände här. Detta måste nu betraktas som ett välkänt fenomen.

Du påstår vidare att SD inte anser att svensk kultur är överlägsen andra kulturer. Vi får nog enas om att inte hålla med varandra om vilket budskap som sänds ut. Jag finner det dock ganska ologiskt att vilja bevara den med sådan kraft om den inte är något fantastiskt.


Vårt budskap är mycket tydligt, jag säger det här och nu. Vi jämför inte kulturers överlägsenhet, bara unika särart. Vi har rätt till vår kultur, precis på samma sätt som kurderna sin och samerna sin. Det är ingen "longitud" jämförelse, utan en "lattitud". Vi kanske tycker rent subjektivt att vår kultur är den bästa, men vi förstår och accepterar att kurderna tycker sin är bäst. Lite som fotboll. Vi begär inte att tyskarna skall hålla på Sverige i fortbollsVM.

Rörande den auktoritära personligheten så erkänner jag att jag inte varit speciellt tydlig, och just det som du slår ner på är en aspekt av RWA som diskuterats i över 20 år. Auktoriteten, vem är det? Jag har inte riktigt plats för att gå in och vända ut och in på resonemanget här så tyvärr får jag hänvisa till Altemeyers bok där mycket plats ägnas åt att reda ut just den fråga du tar upp. Samtidigt erkänner jag att just delen ’underkastelse för auktoriteter’ är den svagaste delen av min analys. Men, RWA är ett tredelat koncept och jag tycker ändå att det fungerar som modell för analys i detta fall.

Jag hoppas något av ovanstående hjälpt till att klargöra vad jag var ute efter i det jag skrev.

Ok, skall inte upprepa mig då jag svarat på detta ovan. Till sist.

Med vänlig hälsning
//Ralph Sundberg

PS Rörande Arnstads klassificering av SD som neofascistiskt vill jag även påpeka att meningen lyder ’möjligtvis klassificeras som’. Med den formuleringen ville jag signalera att jag är tveksam till Arnstads analys och klassifikation av SD som neofascistiskt.

Tja...jag anser nog Arnstad vara den mest ovetenskapliga, oseriösa som någonsin gett sig ut för att vara något annat. Jag såg honom på publicistklubben (avsnittet kanske finns kvar på nätet). Hans ögon lyste av oförställt hat och han spottade ur sig hat verbalt (där kan du tala om hat). Gör en balanserad vetenskapsman så? Inger det förtroende?

Tack ännu en gång Sundberg för din replik.