Denna analys av Henrik Brors är spot on: det är helt riktigt att tonläget ökar i takt med att partierna närmar sig varandra. Det blir allt tydligare att invektiven och de gälla rösterna endast är ett spel för gallerierna: de viktiga frågorna har redan avgjorts, i tyst samförstånd mellan alla riksdagspartier, från höger till vänster. T ex är alla politiska partier överens om att Turkiet bör få gå med i EU trots att endast tio procent av väljarkåren tycker att det är en bra idé! Majoriteten av svenskarna vill minska invandringen men de finns inte alls representerade i riksdagen. Listan kan göras lång och görs också så här. Sverige kan anno 2007 inte sägas vara en representativ demokrati (möjligen en "orepresentativ" demokrati).
I ljuset av detta har är det inte konstigt att många väljare blivit fatalistiska: man resonerar som att det inte spelar någon roll vad man röstar på, det blir samma politik ändå. Valdeltagandet har mycket riktigt också sjunkit under en lång följd av år, från 94 % 1976 till 82 % senast.
Ändå är det inte riktigt sant att det helt saknas alternativ. Sd erbjuder de invandringskritiska och de som är kritiska till ett turkiskt EU-medlemsskap ett alternativ till sofflocket. Dessvärre röstar fortfarande alltför få svenskar efter sin inställning i sakfrågorna - hade de gjort det hade politikerna aldrig kommit undan med en politik som i så hög grad strider mot folkets uppfattningar. Om folk skulle börja rösta efter sakfrågorna snarare efter vilken "känsla" man får av ett parti eller av en partiledare skulle Sd bli mycket framgångsrika 2010.
Som det nu är har Sd endast 2,8 % i den senaste opinionsmätningen. Som sagt underskattas Sd med största sannolikhet med ca en tredjedel, men det är ändå alldeles för dåliga siffror med tanke på hur stor överensstämmelse det finns mellan Sd:s åsikter och väljarnas.
4 kommentarer:
De flesta väljare aktar sig nog för SD med tanke på vad det är för slags parti.
Vad menar du att Sd är för slags parti?
Jag tycker att det är konstigt att inte rösta på Sd om man håller med Sd om sakfrågorna och är emot dom andra partiernas sakfrågor. Min poäng är att om folk bara skule börja rösta efter sakfrågorna skulle Sd växa dramatiskt - och folk borde rösta efter sakfrågorna.
Jag vill passa på att tipsa om detta inslag från Axess tv med Ayan Hirsi Ali. Det har kanske inte så mycket med just detta blogginlägg att göra, men jag tycker ändå att det är viktigt att det kommer fram. Hon säger såndana saker i detta inslag som känns väldigt förnuftiga. Hade SD sagt samma saker som hon gör så hade genast rasistkortet åkt fram från de etablerade 7 samt diverse åsiktsmaskiner.
http://webbtv.axess.se/player.aspx?id=358#
Angående turkiet så finns det en större geopolitisk aspekt som nog inte så många tänker på, en oerhört viktiga aspekt i ett globalt perspektiv. För att förstå det krävs nog att man läser lite geopolitisk historia. När man så har en historisk grundbild så är man lite bättre rustad för Putin and the Geopolitics of the New Cold War, ytterligare info på samma ämne hittas i artikeln The Emerging Russian Giant Plays its Cards Strategically (Gissa vad som hände med de där nedrustningsavtalen när sovjetunionen föll? Just det, de föll också..). Med allt detta i bagaget (jag vet, det är några timmars läsning), så får man en helt annan bild av Carl Bildts tal vid Bosporen-konferensen i Istanbul den 6:e oktober. Citat:
It's not only about the geostrategic implications this would have in Southeastern Europe, the Eastern Mediterranean or the wider Eastern parts of our Europe - although I believe that closing the door to the Western Balkans, beyond Croatia, most notably Serbia, to Turkey or the Ukraine - to name just these three very different issues - would be a strategic calamity of the first order. Because in closing one door, you risk opening up other doors.
If a country is told that the door it aspires to go through in order to reach what it believes is a better future will be shut, that country over time is likely to start to look for other doors to go through - and there might indeed be others willing to open up such alternatives.
Dörren han talar om kan mycket väl vara SCO (Shanghai Cooperation Organization), och väljer Turkiet mfl. den vägen så har vi haft två världskrig och ett kallt krig så att säga i onödan. Mackinders mardröms scenario skulle då kunna bli verklighet. För inte nog med att Putin redan kan ha spelat skjortan av Bush med Kina som den ekonomiska nyckeln, om Halford Mackinders farhåga slår in fullt ut så dras europa med hela vägen i fallet - å det vill vi inte. Kina är idag världens störste ägare av dollar och sitter på mer än en tredjedel, ryssarna på 5:e plats. Världsbanken har de i stort sett redan spelat ut vad beträffar tredje världen, så här:
Citat från Darfur? It's the oil, stupid...:
Today China draws an estimated 30% of its crude oil from Africa. That explains an extraordinary series of diplomatic initiatives which have left Washington furious. China is using no-strings-attached dollar credits to gain access to Africa’s vast raw material wealth, leaving Washington’s typical control game via the World Bank and IMF out in the cold. Who needs the painful medicine of the IMF when China gives easy terms and builds roads and schools to boot?
( ... )
This oil-related Chinese diplomacy has led to the bizarre accusation from Washington that Beijing is trying to “secure oil at the sources,” something Washington foreign policy has itself been preoccupied with for at least a Century.
Vad betyder då detta? Jo att det inte är lika enkelt som förr med öst o väst, i synnerhet inte med de neokonservativa straussisterna styrandes i kollussion med det industrimilitära komplexet som tillsammans har en rätt ljusskygg historia. Förr var det tämligen svartvitt och enkelt, men inte idag. Som Engdahl skriver:
At the same time, the Bush Administration has dug itself deeper into a geopolitical morass, through a foreign policy agenda which has reckless disregard for its allies as well as its foes. That reckless policy has been associated with former Halliburton CEO, Dick Cheney, more than any other figure in Washington.
Världen är ett bra stycke mer komplicerad idag, men styr bara europa rätt, och det är sannerligen ingen lätt navigation, så kan europa komma ut som vinnaren, såvida inte tredje världskriget bryter ut. Tyvärr har aldrig världen befunnit sig i en så fruktansvärt instabil situation som idag, inte ens under kubakrisen sett globalt. Kalla kriget var något mycket stabilt och pålitligt i jämförelse..
//steelneck
Skicka en kommentar