tisdag, september 08, 2009

Är det inga politiker som bryr sig om kriget i förorten?

Anders Westgårdh skriver en krönika i Aftonbladet om att ”Kriget i förorten är en räkmacka för SD”. Samtidigt beskriver Westgårdh bilbränder, skadegörelse, stenkastning på både brandmän och poliser i sin artikel. Även Westgårdh ser att dessa relativt nya företeelser blir allt vanligare och sprider i förort efter förort, det började i Rosengård för att sedan sprida sig till Göteborg och Uppsala bl.a. Så här skriver Westgårdh i sin artikel.
Det är otroligt tröttsamt, det så kallade kriget om förorterna. Inte minst för att det innebär en räkmacka rakt in i riksdagen för Sverigedemokraterna.
Varje kastad sten slungas tillbaka i form av ökad främlingsfientlighet. Varje brandsatt bil ger nytt syre till den pyrande brasan där allt fler svenskar finner värme och gemenskap i sitt förakt för utlänningar.
Det innebär en räkmacka för SD därför att det i grunden visar att något är fel med den förda politiken. Det är själva vitsen med en demokrati att väljarna skall kunna säga ifrån om de inte är nöjda med den politik de styrande partierna för. Och för Westgårdh är det många människor som kan berätta att, ”vi är väldigt missnöjda med den huvudlösa immigrationspolitiken och slappa integrationspolitiken, vi är också väldigt missnöjda med den kriminalpolitik som förs. Vi är så förbannat missnöjda så vi inte tänker lägga vår röst på ett parti som står för nuvarande politik på dessa områden”.

Allt fler svenskar finner INTE värme och gemenskap sitt förakt för utlänningar. Allt fler svenskar finner möjligtvis ”värme och gemenskap” i sin samlade upplevelse av frustration och besvikelse över den förda politiken. Det är självklart att varje brinnande bil ger nytt syre åt missnöjet, något annat vore märkligt. Bilar skall inte eldas upp som folknöje, vi är inte vana vid det i vårt land och vi vill inte bli vana vid det heller. Vidare skriver Westgårdh så här i sin artikel.
Det räcker att läsa kommentarerna till denna tidnings artiklar i ämnet. ”SD är de enda som kan lösa de här problemen, alla andra partier vägrar inse huvudproblemet”, skriver en läsare. ”Det finns endast ett sätt att få stopp på vansinnet och det är vid valurnorna”, skriver en annan. 
Jag tror faktiskt att det är just på det viset Westgårdh skriver, det behövs ett nytt parti. Vi ställer oss frågan, har någon rikspolitiker sagt något om hur de skall lösa problemen med de brinnande förorterna? Har någon partiföreträdare ens nämnt de senaste upploppen i våra förorter? Har det diskuteras eller debatteras bland våra etablerade politiker? Inte vad jag vet och själva upploppen är inget annat än ett symtom på ett ännu djupare och allvarligare problem. Vidare skriver Westgårdh så här i artikeln.
Invandring till Sverige har pågått sedan medeltiden, och att ifrågasätta det värde vi tillförts av människor från andra länder är direkt löjligt. Men trots stora politiska visioner och vackra ord kvarstår faktum att integrationen är vår tids största misslyckande.
Det Westgårdh talar om är en helt annan typ av naturlig arbetskraftsinvandring, den går inte att jämföra med våra tiders extrema immigration. Vallonerna flyttade till Sverige och lärde oss järnhantering. Det fanns jobb åt dem p.g.a. deras kunskaper. Alla tjänade på det, även i strikt ekonomisk mening. Vi hurrade inte åt den vallonska kulturen och lät dem leva på att dansa vallonska danser på gator och torg. Inte var det snack om någon integration heller, de lärde sig leva som oss och behöll själva den kultur de ansåg att de ville bevara. Svenska lärde de sig snabbt eftersom alla enbart pratade svenska med dem.

Till slut så måste vi ta upp ännu ett allvarligt djupt grundproblem som Westgårdh snuddar vid här (utan att själv veta om det) de stora politiska visioner som Westgårdh skriver om här fanns hos våra högt uppsatta rikspolitiker, men de fanns aldrig hos det svenska folket, ett folk som inte ens blev tillfrågat om de delade politikernas vision.

Länk Aftonbladet

16 kommentarer:

Anonym sa...

Ak, ja - Westgaards ræsonnement.

Er biler ikke et spørgsmål for Miljøparitet ?

En brændende bil agvier dioxiner, noget af det giftigste der findes.

z999 sa...

Off topic-
Läste SD's kyrkovalsprogram. Helt suveränt utformat.

z999 sa...

Är det inte lika bra att säga rent ut att det är verkligheten som är problemet?

Robsten sa...

ja det är rätt OK Z;-)

z999 sa...

Rätt ok? Jag skulle vilja geniförklara de som har skrivit ihop det (det är väl flera?). Jag vill tillägga att jag är troende själv men inte medlem i statskyrkan så jag får inte rösta.

HA sa...

Hej, jag är medlem i Nordiska Rikspartiet och vill mest rätta till en del missförstånd och felaktiga uppfattningar. Jag lovar att sköta mig. Ni som är sverigedemokrater vet att jag inte har samma uppfattning som er när det gäller demokrati och invandring med mera. Kriget i förorterna beror på rasskillnader enligt mig men det tänker jag inte fördjupa mig i.

Anders Klarströms sejour i NRP ses tydligen som något bevis för att man kan vara både nationalsocialist och sverigedemokrat samtidigt. Detta är inte möjligt men typiskt för tankesättet hos demokrater som ser styrandet av fäderneslandet bara som ett taktiskt rävspel. Jag hävdar att Anders Klarström var demokrat även under sitt medlemskap i NRP, idag är han förresten socialdemokrat och påstås felaktigt ha varit aktiv i tonåren inom NRP. Han var *inte* aktiv så som vi menar med aktiv.

Jag hävdar att ingen av de som påstås ha påträffats inom SD med nationalsocialistiska sympatier har varit övertygade nationalsocialister på riktigt. Men det är väl ett kul spel för gallerierna när SD sparkar ut dessa personer och är till nytta när man ska bevisa att man är demokrater. Varför då egentligen? Jag tar KD som exempel. När kristdemokraterna började uppdagades det att en av ungdomsledarna varit med i NRP. Han heter Lennart Aae och gick från NRP till KDS och slutade sin karriär i tyska NPD. KD var ett icketraditionellt parti som inte var höger eller vänster men som förespråkade lag och ordning. Sådant som bruna damer och herrar gillar. Lennart Aae har dessutom fortfarande ett nationalsocialistiskt tänkande till skillnad från Anders Klarström.

Det här med att sammanblanda SD med NRP har skadat vårat parti och sått misstro bland våra medlemmar som absolut *inte* anser att SD är ett acceptabelt parti.

Visste ni förresten att mannen som skapade ordet nationalsocialism heter Rudolf Kjellen, född på Torsö, och han är också skapare av ordet folkhemmet.

Slutligen - NRP söker inte medlemmar som inte kan se skillnad på SD och NRP. Läs på NRP's hemsida vad vi står för och strunta i att läsa på SD's hemsida som är präglad av demokratiskt rävspel utan fast grund i botten.

Tackar för ordet och hoppas att jag klarar censuren här hur den än är utformad.

Robsten sa...

Vi kör med rätt generösa regler här eftersom jag är demokratisk sinnad, gillar tankefrihet, yttrandefrihet och sådana degenererande saker. Så länge du håller dig till svensk lagstiftning och inte ägnar dig åt personangrepp lär du slinka igenom.

Robsten sa...

fast jag fattar inte vem du polemiserar emot, har någon nämnt det du pratar om här? Eller är det någon avancerad form av provokation som ingen förstår?

HA sa...

Jag kan ju lugna dig med att jag fått in insändare i skaraborgs allehanda där även sverigedemokrater har publicerats om än sparsamt.
Jag återvänder här för att jag vill dela med mig en länk om kristdemokraten jag nämnde http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0011/17/naz.html

Och ni som aktivt vill kämpa för något mer värdebeständigt än vad SD står för kan teckna ett medlemsskap i NRP. Men läs på först.

HA sa...

Nejdå, det är ingen provokation. Men på ett flertal sdvänliga blog'ar och på kommentarer till den kosmopolitiska pressen så nämns det ett flertal dumheter för att koppla ihop SD med nationalsocialism. Detta forum verkade välbesökt så jag tänkte nå flera på en gång.

z999 sa...

Vad jag undrar är varför invandringsförespråkarna tillåts ha så erbarmligt dåliga argument. Westgårdhs artikel är ett rejält typexempel på det.

Som det här:

"Att oreserverat ta ställning för hårdare tag mot slöddret betyder att man vägrar se sammanhang som är större än den egna tv-skärmen."

Jag har hört alkoholister som har varit duktigare på att försvara sitt drickande.

Eller följande:

"Men trots stora politiska visioner och vackra ord kvarstår faktum att integrationen är vår tids största misslyckande."

En trängd alkoholist kan ibland prata på ett sätt som ger intryck av ånger. Någon äkta ånger existerar förståss inte och inte ett ord om att anstränga sig för några påtagliga förändringar av sitt beteende.

"Med andra ord är jag kluven i frågan, och anser att det är den helt rimliga hållningen. Att oreserverat ta ställning för hårdare tag mot slöddret betyder att man vägrar se sammanhang som är större än den egna tv-skärmen"

Vissa problem är inte så stora, teoretiskt sett så är det bara för alkoholisten att sluta dricka. Så länge som alkoholisten inte inser att han har problem utan tror att allt ska lösas med integration(?) eller annat hokus pokus så kommer man ingen vart.

Enligt antirasisterna så vill SD köra ut alla som ser ut som invandrare, målet är att alla ska vara lika blonda och blåögda som Jimmie Åkesson. I deras fantasivärld så är det alltså möjligt att föra en sådan politik (ett ställningstagande angående raser är iofs oftast inte politiskt) och ändå uppnå över 4% av rösterna.

z999 sa...

Han skriver vidare på klassiskt antirasistiskt manér:

Inte minst för att det innebär en räkmacka rakt in i riksdagen för Sverigedemokraterna.

Men då får dom väl göra något åt det? Snacka om att göra sig själva till offer och spela martyrer, dom (partierna i riksdagen) har ju makten och sitter bara och beklagar sig över att problemet existerar. Det är inte Jimmie Åkesson som de behöver debattera med, han saknar utbildning för det, det är en psykolog dom behöver.

roberth sa...

Jan Björklund sa hårdare tag alltid nått....

z999 sa...

@Robsten:
"Har någon partiföreträdare ens nämnt de senaste upploppen i våra förorter? Har det diskuteras eller debatteras bland våra etablerade politiker? Inte vad jag vet och själva upploppen är inget annat än ett symtom på ett ännu djupare och allvarligare problem."

Liknar inte detta alkoholistens klassiska "Fan, jag minns ingenting av vad som hände igår..."

Och sen sitter många människor vid sidan om på samma sätt som medberoende. Man vet att "pappa" har druckit åt h-lvete för mycket men man vet också att man förväntas hålla tyst.

Robsten sa...

@roberth
Återigen är det Björklund som ensam säger något som kan liknas vid ett "statement".

Robsten sa...

@Z
Själva förnekandet kan väl liknas vid alkoholistens förnekande, men ändå inte.

Etablissemanget har ju heller ingen drift eller beroende av mångkultur, snarare ett beroende av att framstå som goda och globaliserade, medlet är mångkultur, fast beroendet i sig är att framstå som "goda".

Så tja, jag vet inte, kommer inte på någon bättre liknelse själv.

Den som bäst beskriver tankarna hos det politiska etablissemanget är nog Lasch, här om verkligheten.

Eliterna och verkligheten

Att eliterna isolerar sig allt mer betyder bland annat att de politiska ideologierna förlorar kontakten med vanligt folks förhållanden. Eftersom den politiska debatten för det mesta är begränsad till de ”pratande klasserna”, som de träffande har beskrivits, blir allt mer inkrökt och formaliserad. Idéerna tuggas och tuggas om och blir till nyckelord och betingade reflexer. Den gamla tvisten mellan vänster och höger har uttömt sin förmåga att klarlägga och ge en tillförlitlig karta över verkligheten. I vissa kretsar har själva verklighetsidén blivit overklig, kanske därför att de pratande klasserna bebor en konstlad värld där simuleringar av verkligheten ersätter den verkliga varan.

Hur som helst är både vänster- och högerideologierna nu så förstelnade att nya idéer inte gör mycket intryck på deras anhängare. De trogna har avskärmat sig från alla resonemang och händelser som skulle kunna ifrågasätta deras övertygelser, och de bryr sig inte längre om att dra in sina motståndare i debatter. De böcker som de läser är i regel skrivna utifrån deras egna värderingar. I stället för att sätta sig in i obekanta synsätt nöjer de sig med att klassificera dem som renläriga eller kätterska. På ömse sidor blottläggs ideologiska avvikelser, vilket konsumerar krafter som vore bättre använda på självkritik. Den allt klenare förmågan till självkritik är det säkraste tecknet på att en intellektuell tradition ligger i dödsryckningarna. I stället för att diskutera de sociala och politiska trender som ifrågasätter konventionella trosuppfattningar föredrar ideologerna till både höger och vänster att beskylla varandra för fascism och socialism, trots det uppenbara faktum att varken fascism eller socialism kommer att prägla framtiden.