Det står flera artiklar om diktaren och muslimen Mohamed Omar som först blev hyllad diktare, i kultursverige, vanligt folk visste som vanligt inte vem han var. Sedan kom Omars mer extrema sida fram och till slut så tvingades samma etablissemang ta avstånd från honom. Det är väl nu när Omar gått ut och förnekat förintelsen som han blivit känd för en bredare publik. Det är lite ödets ironi faktiskt, hade Omar bara lämnats i tysthet hade i princip ingen av ”verklighetens folk” varken vetat vem Omar var eller känt till hans förnekelser. Det kulturella etablissemangets behov av en ”reningsprocess” gjorde att Omars åsikter fick större spridning. Dessutom var det ju det kulturella etablissemanget som från början lyfte upp Omar. Hela historien om Omar är historien om vårt kulturella etablissemang. Så här står det i artikeln av Stefan Eklund.Ett faktum som avslöjar kultur- offentlighetens missriktade välvilja mot allt som man kan sätta etiketten invandrarlitteratur på. Vi har gjort vårt bästa för att särskilja och krama ihjäl författare som Jonas Hassen Khemiri, Alejandro Leiva Wenger, Marjaneh Bakhtiari med flera. Detta är en av anledningarna till att Omar länge tilläts framföra sina ytterlighetsåsikter i seriösa sammanhang – en person utan Omars bakgrund som kritikerälskling hade förstås aldrig fått komma till tals med samma orimligheter. Den svenska kulturella offentligheten reagerade helt enkelt för sent och Omar hade tillgång till en massmedial scen även efter att hans nyvunna extremism blivit känd.
Vårt kulturella etablissemang har förmodligen mer gemensamt med samma etablissemang i andra länder än vad det har med mig och mina gelikar. Allt taget i beaktande, är det konstigt att jag och mina gelikar kommer att rösta på olika partier vid höstens val?
12 kommentarer:
Mohamed Omar ställer upp i valet med antijudiska partiet. Undrar hur många röster det kommer att ge. Själv räknar han med många muslimska röster och kanske en del nationalsocialister som tänker taktikrösta. En del vänsterröster blir det också tydligen. Undrar hur stor han kan bli?
Min gissning, inte så stor. hade han inte lyfts upp hade ingen ens vetat vem han var.
Har skrivit en del om Omar från andra utgångspunkter. Men en av dina poänger blir ju:
det svenska etablissimanget kan inte samtidigt förneka Mohammed Omar och Sverigedemokraternas kritik av etablissemanget.
Detta gör det hela rätt spännande.
@Goten..
Jodå, visst kan man väl hitta beröringspunkter mellan Omar och Sverigedemokraterna? Jag såg på din blogg att du själv hade gjort kopplingen att Omar och Oskorei funnit varandra, och där finns det förvisso en del idéer som går igen även hos Sverigedemokraterna. Som jag ser det är socialkonservatism i kombination med etnisk nationalism en typ av akilleshäl som Sverigedemokraterna bör bli bättre att på att försvara sig emot och distansera sig ifrån.
Kanske det är obligatoriskt för en muslim att rösta på honom. Annars kanske de... försvinner.
@Nisse i Svängen:
"Jodå, visst kan man väl hitta beröringspunkter mellan Omar och Sverigedemokraterna?"
Intressant. Men inte om man sysslar med hårklyverier och desperat vill hitta beröringspunkter för att kasta skit på SD. Om detta sedan bemöts av SD'are som med ilska försvarar det motsatta med näbbar och klor så blir det en meningslös pajkastning. Har man din ärlighet så kan det dock vara en intressant diskussion. Men först, man måste väl ändå jämföra med vad personerna man jämför kan tänkas kompromissa med. Omar är visserligen konservativ eftersom islam är det, men han är inte nationalist eftersom islam islam inte är det. Det enda som förenar är i så fall konservatismen och det mycket ytligt sett eftersom Omars konservativa idéer skiljer sig radikalt från sverigedemokraternas.
”Jag såg på din blogg att du själv hade gjort kopplingen att Omar och Oskorei funnit varandra, och där finns det förvisso en del idéer som går igen även hos Sverigedemokraterna.”
Både ja och nej. Oskorei är identitär traditionalist och ligger väldigt nära mig som visserligen försvarar sverigedemokraterna. Idémässigt så ligger dock Oskorei (liksom jag) mer vänster om sverigedemokraterna. Man ska inte förväxla att Omar och Oskorei har funnit varandra med att Oskorei rent allmänt stöder människor som går utanför de traditionella tankemönstren utan att egentligen stödja dom. Hos identitära traditionalister så finns en kritik av judarnas levnadsmönster (som har en drös med olika orsaker, inte bara allmän förföljelse) som även Omar har lyft fram, men Omar skäller mer allmänt på judarna och inte så specifikt som identitära traditionalister gör. Även en del judar kritiserar judars beteende (generellt och generaliseringar här) på samma sätt som de identitära traditionalisterna gör. Sverigedemokraterna har dock inte den kritiken av judarna.
”Som jag ser det är socialkonservatism i kombination med etnisk nationalism en typ av akilleshäl som Sverigedemokraterna bör bli bättre att på att försvara sig emot och distansera sig ifrån.”
Ja. Men det är inte sverigedemokraternas fel att till exempel så många araber (i Sverige) kulturellt lever upp till vad etniska nationalister påstår om dom istället för att införliva svensk kultur i sitt synsätt. Skillnaden är att sverigedemokraterna har en större tilltro till människors förmåga att välja kultur än vad etniska nationalister och antirasister har. På den punkten så skiljer jag mig från sverigedemokraterna idémässigt, men det hindrar inte mig från att rösta på dom eftersom dom har bäst politik för Sverige.
Jag vill påminna mig att jagh påpekat tidigare att nästan alla ideologier kan finna beröringspunkter vid andra ideologier, ofta de som betraktas som politiska motståndare, det är naturligt om man tänker efter.
Eftersom Sverige är så löjligt liberalt internationellt sett så kommer alla konservativa rörelser per automatik att ligga närmare många politiska rörelser i omvärlden, även om de inte har så mycket mer gemensamt.
När det gäller frågan om ideologier så funderar jag ofta på hur motståndet mot sverigedemokraterna ser ut. Senast nu när någon satsar på att få en sida att ligga över SD's sida på google (jag bidrog med 5 ipnummer på google för sd förresten). När SD angrips så är det enbart med känsklomässiga "argument" och klyschor som det inte finns någon täckning för. Detta varvas sedan med att påstå att SD har åsikter som inte finns i partiprogrammet.
Ingen ideologi saknar sprickor och inget partiprogram som har skrivits kan passa alla. Men när det gäller SD's partiprogram så kan man ju börja undra. Går det verkligen inte att angripa? Är det så vattentätt?
Eller ännu värre när man kopierar direkt från SD's partiprogram och motiverar förslaget ordagrant efter Jimmie Åkesson eftersom man vet att Jimmie Åkesson har en människosyn helt utan sprickor (ungefär som Gud själv).
http://www.dn.se/nyheter/politik/regeringen-vill-ha-flyktingbarnhem-1.1067207
Om man nu verkligen skulle lyckas att peta ner Sverigedemokraterna från första platsen på Google så innebär det ju bara att folk som egentligen vill komma till Sverigedemokraternas hemsida hamnar där istället och blir förbannade av den orsaken och ännu mer beslutsamma att rösta på partiet.
Vad etablissemanget inte fattar i sitt grundlösa väljarförakt är att folk röstar på Sverigedemokraterna därför att man är övertygad om att den politiken är det bästa för Sverige. Vill man ändra på detta så måste man övertyga väljarna om att mångkultur är positivt, och då bör man sätta igång omedelbart för det kan ta tid.
Du och Omar har starka beröringspunkter när det gäller era åsikter om t ex homosexuella.
Va!? menar du mig? Jag har inga åsikter om homosexuella.
Skicka en kommentar