Hannes Westberg var kriminell - Göteborgskravallerna 10 år

Både SvD och DN uppmärksammar att det nu är hela 10 år sedan Göteborgskravallerna ägde rum. Det finns en del att kommentera från båda artiklarna, dock några allmänna reflexioner först. Det var i sanning en uppskakande händelse och en vändpunkt på flera plan. Den gatuförlagda vänstern förlorade en stor del av sitt stöd efter kravallerna. Skadegörelsen och våldet var så uppenbart att det inte längre gick att se mellan fingrarna med detta gatans parlament. 

För första gången riktades medias anklagelser inte bara mot polisen, utan också mot de ligistgrupper som ansåg sig ha alibi för att gå lös på en stad utan urskillning. Det var väl allför uppenbart att de stenkastande ligisterna inte var några godhetens apostlar. Journalister som hela tiden tvivlat på stenkastarvänsterns moraliska patos vågade nu skriva vad de tyckte, utan att riskera både arbete och karriär. Dock måste sägas att medias agerande var väldigt svajigt. Först framställdes polisen som skurkar, för att när förstörelsen och våldet blivit allför manifest, framställa stenkastarmobben som skurkar. Det var i den vevan poliserna avgick ur tjänst tilldelandes en ros. Därefter framställdes återigen polisen som skurkar, ehuru stenkastargängen aldrig riktigt återfick sin forna hjältegloria. Media framställer SD som populistiska, men hur populistiskt (i ordets sämre bemärkelse) är detta agerande då? 

Så till artiklarna. SvD:s artikel av Malin Ullgren innehåller en utmärkt prosa, bestyckad med roliga anekdoter och är väldigt trevlig att läsa en söndag som denna. Men som vanligt måste vi kommentera vissa stycken och komma med en annan vinkel än den vår riksmedia så villigt delger oss arma allmoge. Så här står det i artikeln.  

Det är som om domen över den lilla gruppen aggressiva aktivister hade blivit mildare om de bara hade haft konflikter med polisen. Detta att rikta sig mot staden, det var kanske den stora goodwill-förlusten, det som kapade banden mellan demonstranter och andra medborgare. Trots att en så liten grupp aktivister var skyldiga.

Ja, så liten var nog inte ligistgruppen. Låter man sig dessutom tjänstgöra som alibi så har man också ett ansvar. Det är märkligt hur vår polis, som faktiskt är satta att skydda oss vanliga medborgare, kan bli föremål för sådan ringaktning. Bara detta märkliga fenomen (som förmodligen har sin rot i barrikaderna på 60-talet och den tillhörande rödvinsvänstern) borde granskas närmare av alla de statsfinansierade statsvetare som så gärna publicerar sig i vår media. Ta det som ett tips ni statsvetare. Vidare i artikeln.

Jessica Ritzén säger att hon aldrig var rädd för demonstranterna. Där emot för poliser och politiker, för att de inte tycktes veta vad de skulle göra; en känsla av att samhällsfunktionerna hade kollapsat. Till och med trafikljusen blinkade planlöst. 

Drabbades Ritzén av Norrmalmstorgssyndromet eller? Inte heller Ritzén visste vad hon skulle göra som journalist. De enda som målmedvetet gjorde det som de i förväg hade planerat var de stenkastande ligisterna, och de var hon inte rädd för. Jag tycker det är en märklig inställning och det bevisar att människans psyke inte styrs av rationalitet eller logik. Vidare i SvD-artikeln.

En av Jessica Ritzéns starkaste enskilda minnesbilder är att Göran Johansson, han som brukade kallas Göteborgs starke man (”Det har jag aldrig känt mig som”), satt på trappan till kommunhuset, grät, rökte en cigg och frågade sig ”Vad gör de med vår stad?”.

Ja, och just detta visar att Johansson kunnat vara Göteborgs starke man (trots att han aldrig känt så[OBS ironi]) så länge. Han kände ansvar och delaktighet, Göteborg var hans stad och hans ansvar. Till slut tar vi detta från artikeln.

Kanske är det Hannes Westberg, med en pappa som är läkare, som blivit det enskilda exempel som fått representera en helhet av både medel- och arbetarklassungdomar.

Jag söker Hannes Westberg genom hans föräldrar, men får ingen intervju. I  stället träffar jag just pappa Gunnar Westberg i lägenheten nära Linnéplatsen. 

Gunnar Westberg har en vackert djupblå skjorta där han sitter mitt emot mig vid matbordet. Han är aktiv i Läkare mot kärnvapen, och när årsdagarna infaller är Gunnar Westberg i Teheran på ett möte om nedrustning.

Han är vänlig och lite formell. Inte formell som i avvisande. Snarare att en man på 73 år, professor emeritus i medicin vid Sahlgrenska akademin, kanske inte omedelbart strävar efter att behaga främmande människor. Och han är vaksam, därför att intervjun förmodligen rör vid det mest omskakande han har varit med om. Intill sig har han ett papper med anteckningar om sådant han och hans fru vill ha sagt.

Samtidigt som sonen blev skjuten på Vasaplatsen var makarna Westberg på en konsert som arrangerades av World Social Forum, ungefär i höjd med Kungstorget.

– Jag tror inte att jag vill det. Jag vill inte göra för mycket av vår situation som Hannes föräldrar. Dels är det en märklig händelse i Sveriges historia, att polisen skjuter på demonstranter. Dels är det ett oerhört övergrepp mot civila. Polisen begick en lång rad lagstridiga handlingar, vilket bekräftats i efterhand.

Så oerhört talande, så OERHÖRT talande! Pappa gedigen överklass som curlat sin son å det grövsta. Sonen begår grova kriminella handlingar, vems är felet enligt pappan? Jo polisens så klart. Pappan var överläkare på Sahlgrenska om jag minns rätt, medlem i "läkare mot kärnvapen". Så pacifistiskt. Westbergs son kastade tunga gatsten mot poliserna, dagarna i ända. 

Det finns en film som bara visades en gång, när media tillfälligt var för polisen. Filmen visar hur två polismän släpar på sin medvetslösa kamrat. Några besinningslösa ungdomar kastar, från mycket nära håll, sten mot poliserna. Poliserna kunde inte skydda sig då de ju släpade på sin medvetslösa kamrat. En av ligisterna kändes igen mycket tydligt, det var Gunnars Westbergs son, Hannes Westerberg. Hade polisen släppt sin medvetslösa kamrat, dragit pistolerna och skjutit ner stenkastarna då hade ingen kunnat kritisera skottlossningen (jo kanske svensk media och Gunnar Westberg). Jag säger det rent ut, vänd till Gunnar Westberg, när din son med andra kastade tunga gatsten mot poliser som släpade på sin medvetslösa kamrat, då hade poliserna all laglig rätt att skjuta din son i självförsvar. 

Det är en märklig inställning Gunnar Westberg lägger i dagen. Hannes Westerberg kan bete sig hur illa som helst, skada hur många som helst, allt är ändå polisens fel. Polisen begick en lång rad lagstridiga handlingar? Men anmäl dem då. Din son begick säkert inga lagstridiga handlingar, eller hur? Prata om curlingföräldrar, hade Westberg tagit sin son i örat lite oftare hade han säkert aldrig blivit skjuten. På tal om moral framträdde Hannes Westerberg i radio och deklarerade för hela svenska folket att han ljugit i rättegången om att han ångrade sig för sina tilltag under kravallerna, detta för att få ett mildare straff. Pappa Gunnar Westberg anser nog inte att det är något märkligt med detta, i vilket fall är han ju med i "läkare mot kärnvapen". Vilket hyckleri, vilken dubbelmoral.    

För att lugna ner mitt tillfälligt höga blodtryck går vi över till DN-artikeln och tar bara med ett klipp från denna.

Ola Winkvist arbetar fortfarande som polis, men skadorna som han ådrog sig under EU-kravallerna gjorde att han tvingades lämna sin tjänst vid piketpolisen. Dubbelseende och svårigheter att göra avståndsbedömningar ledde till att han bytte arbetsuppgifter.

Det kan ha varit Ola Winkvist som var den medvetslöse polisen som de två kamraterna släpade på, allt medan Hannes Westberg och hans lierade kastade tunga gatsten på dem. Den kan självklart ha varit en annan polis som släpades bort också. Winkvist fick alltså dubbelseende och ytterligare fel på synen efter att ha träffats av tunga gatstenar, sådana som Westberg öste över poliserna. Det är bra att effekterna synliggörs av detta stenkastande som av media framställs som en bagatell. 

Slutligen undrar jag varför media inte visade filmen fler gånger där de två poliserna släpar bort sin medvetslösa kamrat, alltmedan Hannes Westberg och hans kamrater öser gatsten mot dem. Kan det finnas politiska orsaker? Jag vet inte, jag vet bara att filmen där man ser Hannes Westberg träffas av en kula visats massvis med gånger.

Länk SvD

Länk DN 

Korta ögonblick av sanning

Såg ni "Mästarnas Mästare"? Ja, man fick en inblick i de olika idrottsmännens och idrottskvinnornas personligheter och vilka drivkrafter som format dem. Intressantast för mig var Maria Brandin och Stenmark. Scenen är när Brandin (som vanligt) hamnat sist och skall utse en motståndare. Vi var nog rätt många som trodde att hon skulle chansa på att slå ut Stenmark den kvällen, det var liksom läge för det. I stället satt vi med långa hakor när hon i stället väljer Billan, tjejkompisen. Det var lite magstarkt, håll med om det. De hade innan suttit och peppat varandra i ett klimat av "girlpower". 

Men vid samma tillfälle satt Stenmark och Limpar bredvid varandra och kände på varandras pulsar. Just där fick man en annan bild av Stenmark, bilden av människan och kamraten Stenmark. Det var ett kort ögonblick, mycket kort och intensivt, där man såg in i Stenmarks själ. Borta var det pansar och den stelhet som annars utmärker honom. Stenmark hade plötsligt ett annat uttryck i ögonen, ansiktet, tonläge och kroppen. Det är väl tur att Stenmark inte visar upp den sidan för mycket, ety då hade en folklig opinion krävt kungens avgång och Stenmarks tillsättande som rikets monark. 

Det finns politiska ögonblick av sanning också, som när Nima Dervish visar upp syrier i Sverige (Södertälje) som demonstrerar för diktatorn Assad. De får gärna demonstrera för vem de vill för mig, Assad också, det tillhör de demokratiska rättigheterna. Frågan är dock, hur har de fått asyl i vårt land? Hur är det möjligt att de erhållit asyl om de stödjer den härskande diktatorn? Jag vill verkligen ha svar på den frågan, från Migrationsverket, från Billström och från Reinfeldt. Jag vill ha en klar förklaring, jag vill veta på vilka grunder de fick asyl, och om uppräknade instanser fortfarande anser att det var rätt av dem att erhålla asyl. 

Länk Dervish

Det andra ögonblicket vi lyfter fram är när Anders Borg säger i en debatt (rapport finanspolitiska rådet) att 50 procent av våra invandrare lever på socialbidrag. Det är en förlamande hög siffra och den raserar allt prat om att vi behöver invandring för att rädda vår ekonomi eller pensioner. Tack Z för det tipset. Också det Calmfors säger innan är värt att notera. Det saknas relevans för att sälja ut våra statliga företag för att skära ned statsskulden. Inslaget med Borg visas ungefär 01:01.00 in i sändningen, inslaget med Calmfors är direkt innan. 

Länk SVT Play

Det tredje ögonblicket är artikeln från Pi som berättar att en blott 14 årig flicka tog livet av sig efter en gängvåldtäkt. Det är alltså verkligheten bakom en våldtäkt, att en ung flicka, med hela livet framför sig mår så dåligt att hon tar livet av sig. Vem bär ansvaret för detta, förutom de ansvariga gärningsmännen då?

Länk PI

Historiens cirkel sluts med modern slavhandel

Vår gamle socialdemokratiske statsminister Göran Persson har fått ta emot mycket kritik för att han varnade för "social turism". Politiska debattörer menar att någon sådan verksamhet har vi inte sett i vårt land och Perssons uttalande var snarast ett utslag av främlingsfientlighet. Mer politiskt korrekt var då Borgs uttalande där han påstod att vi i Sverige skall vara glada att någon överhuvudtaget vill flytta till denna avlägsna kyliga avkrok i Europa. Nu verkar det trots allt finna en del människor som frivilligt tar sig till vårt kalla Ultima Thule. 


I en SvD artikel står det om ett omfattande fusk med bidrag för handikappade. Handikappade importeras tydligen till vårt land med fagra löften om rikedom genom vårt omfattande bidragssystem. Därefter utnyttjas dessa av assistansbolag, som självklart lägger beslag på vinsterna av bidragen, som självklart kommer från våra skattepengar. Det är ett märkligt uttryck för de värden som Reinfeldt hyllar, fri företagsamhet och fri rörlighet. Så här står det i artikeln.

De här personerna är oerhört förslagna, de kan mer om systemet än vad jag kan. Många har jurister knutna till sig och lagstiftningen på det här området är verkligen inte bra, den är full av hål, säger kriminalinspektör Claes Björnerhag på Hallandspolisens bedrägerirotel, till TT.

Förslagna personer finns alltid, likaså finns det alltid människor som kommer att försöka kringgå lagstiftningen, denna utveckling var i princip väntad och det visar att Persson i princip hade rätt (och Borg fel). Den fria rörlighet vi har i dag lockar alla möjliga lycksökare till vårt land, trots Borgs påstående om våra hemska vintrar. Inte ens handikappade drar sig för lite snö på vintern verkar det som. Vidare i artikeln.

Han uppskattar att ungefär tio procent, cirka två miljarder kronor, av de pengar som betalas ut går till rent fusk.

Handikappförbunden är kritiska till att assistansbolagen inte kontrolleras hårdare och anser att reglerna behöver skärpas.

Två miljarder kronor sipprar ur från vår statskassa till ren kriminell verksamhet, en summa som lätt skulle åtgärda den omtalade barnfattigdom som politikerna med stor upprördhet och moraliskt patos talar om med hög stämma. Moraliskt patos är dock ett mynt med två sidor. Vad är den flammande upprördhet över att våra skattepengar i en strid ström rinner ut till ren kriminell verksamhet, samt att det förekommer en import av handikappade som för tankarna till ren slavhandel? Förövrigt är väl SvD:s artikel en smula missvisande. Handikappade luras kanske till vårt land, men de som "luras" måste ju själva vara medvetna  om att de står i begrepp att lura pengar från vårt trygghetssystem, om de inte är mentalt handikappade förståss. 


Jasså handikappförbundet är kritisk till denna organiserade slavhandel som pungslår vår statskassa? Finns det någon enda normal människa i detta land som inte är kritisk till detta? Problemet är väl snarast att människor inte känner till alla dessa kryphål som är en effekt av den fria rörligheten och vårt omfattande bidragssystem. Jag hade själv inte hört talas om denna verksamhet förrän jag läste artikeln. Men själva konceptet är ju inte så överraskande, redan vår gamle bufflige statsminister Persson varnade ju för utvecklingen. I en värld där normala värden gäller, en värld som jag växte upp i men som inte längre finns, där skulle en sådan handel och import med handikappade vi nu läser om till morgonkaffet anses som pervers och närmast overklig. Nu rycker vi på axlarna och suckar åt nyheten. Så snabbt vi vänjer oss vid företeelser som fordom skulle anses som fullständigt sjuka. 


Länk SvD

Barnfattigdom eller en vettig immigrationspolitik

Plötsligt talas det om barnfattigdomen i vårt land. På Rapport träder en representant för Rädda Barnen fram och påtalar att Sverige bryter mot några FN-konventioner återigen. Skulle man tro alla dessa rapporter så skulle Sverige tillhöra skurkstaterna i världen. Dessutom så räknar Rädda Barnen och får vi väl anse, Socialdemokraterna, på ett sätt som är mycket märkligt. Så här beskrivs sättet att räkna på DN:s ledarsida.

Att använda relativa måttenheter kan leda till ett galet resultat. Som att ingen är fattig i ett land där alla svälter. Eller omvänt att miljonärer betraktas som fattiga i ett land med tillräckligt många miljardärer men få verkligt fattiga. 

Alla inser att det är ett märkligt sätt att räkna fattigdom på och tydligen så räknar också FN på detta märkliga sätt om Sverige nu bryter mot dess konventioner. Följden blir som alla förstår att trovärdigheten för både FN, Rädda Barnen och S undergrävs. Det luktar politisk kampanj lång väg, modell "vi måste ha en fråga att driva som inte kan attackeras och som får allas hjärtan att smälta". 

I SVT och TV4 har man tryckt på det faktum att barn med utländsk härkomst är kraftigt överrepresenterade bland de som räknas till de fattigas grupp. Ja, de s.k. ensamkommande barnen räknas i alla fall inte till denna fattiga grupp. En Sverigedemokratisk kvinna i Mellansverige tog innan hon blev "främlingsfientlig" emot ett sådant barn (vilket var en av orsakerna till det politiska uppvaknandet). Det var ingen hejd på alla de resurser som satsades på detta nästan vuxna barn. Det var heller ingen hejd på alla de krav ungdomen hade både på samhället och på den mottagande familjen. Det finns i grunden bara en pengapåse för samhället att satsa på barn. Väljer vi att satsa dem på de ensamkommande barnen så blir det mindre över till transfereringsreformer som barnbidrag och annat. Att vi dessutom inte längre har arbeten att erbjuda alla de som emigrerar till vårt land gör det hela inte bättre av naturliga orsaker. 

Socialdemokraten Nalin Pekgul går på Newsmill ut och skall slå ett slag mot denna påstådda fattigdom, det är ju Socialdemokraterna som skall inhösta de politiska poängen är det meningen. Att det luktar politisk kampanj lång väg går inte att missa. Så här skriver Pekgul i sin artikel.

En flicka får skäll av fröken som säger att hon bara sitter och dagdrömmer då hon inte kan svara på frökens frågor. Men den egentliga orsaken är att hon har huvudvärk och inte kan se vad som står på tavlan eftersom hon saknar glasögon. Så småningom går hon ut i vuxenlivet med onödiga brister i sin utbildning, med risk för att fattigdomen kommer att följa henne hela livet och ärvas av hennes egna barn. Gratis glasögon under hela uppväxten borde vara en självklarhet!

Vi har skolhälsovård i vårt land och exemplet med flickan som saknar glasögon verkar vara tagen ur luften. Frökens skäll verkar inte heller så realistiskt i dagens skola. Fördelen med dessa små anekdoter från verkliga livet är att de inte behöver verifieras. Med FN:s sätt att räkna skulle dessutom de barn som i Sverige inte har råd med glasögon (om detta nu stämmer) plötsligt inte räknas som fattiga i deras hemländer. Jag säger dock inte att FN:s sätt att räkna är rätt. Vi konstaterar slutligen att inte heller Socialdemokraterna införde gratis glasögon när de hade regeringsmakten. Vidare i Pekguls artikel.

Det är orimligt att skolan ska förvärra situationen för fattiga barn genom att förstärka deras utanförskap. Extrakostnader för utflykter förekommer ofta trots att det är förbjudet för skolorna att ta ut avgifter. Skolorna förväntar sig även att eleverna har dator och Internetuppkoppling för att klara läxläsning. Kvaliteten på skolor och undervisning varierar mycket mellan olika områden. Trenden är dock tydlig, i storstadsförorterna och de fattigaste områdena har eleverna sämst studieresultat. I områden där studieresultaten är låga bör också särskilda satsningar göras

Jasså det är skolan som förvärrar situationen för dessa relativt fattiga barn? Återigen tar vi till det simpla och ohederliga knepet att skylla problemen på skolan. En skola som i princip aldrig ger svar på tal, likt ett mobbningsoffer håller både lärare och dess fackföreningar tyst när politiker avsäger sig sitt ansvar och kastar ansvaret på en skola som redan dignar under alla samhällsproblem, den enligt politikerna skall sköta. Detta är inget annat än en modern form av institutionsmobbning. Det är inte politikernas fel, som ägnat sig åt en hämningslös massimmigration när det inte finns tillräckligt med arbete åt alla, eller bostäder. Det är inte politikernas fel som satsar oerhörda summor på den moderna form av immigration som går under beteckningen "ensamkommande barn"? Det är i stället skolan, som i sin outsinliga elakhet förstärker utanförskapet för fattiga barn. 

Skolan förväntar sig att eleverna har dator hemma, och Pekgul förväntar sig att läsarna av hennes artikel också har dator, då Newsmill mig veterligen inte utkommer i pappersform. Självklart varierar kvaliteten på skolorna enormt mellan olika områden. Pekgul funderade ju själv på att flytta från den etniska enklav hon av politiska skäl måste bo kvar i. Vår hämningslösa immigration har ju fört med sig bildandet av etniska enklaver där samtliga barn startar utan de förutsättningar barnen har i medelklassområden. I dessa enklaver existerar inte de normer och värderingar som gör en vettig undervisning möjlig. I stället får lärare och utsatta elever tillbringa tiden med att försöka undgå att bli offer för trakasserier och våld från rotlösa barn till immigranter. För att vända sig direkt till Pekgul, det är detta samhälle ni Socialdemokrater varit med om att skapa. Jag förstår att barnen i vissa områden ställer frågor till far, varför ser det ut som det gör i vårt område? De rätta svaren låter nog vänta på sig. 

Länk DN

Länk Pekgul

Bjurwald ger antidemokratin och dumheten ett ansikte

Lisa Bjurwald, Expo och DN, skriver en artikel på SVT-debatt där hon går till storms mot SD, nationalkänslor och nationaldagen. Hon skräder inte orden och det råder i alla fall ingen tvekan om vart hon står politiskt, den saken är klar. Samtidigt passar hon på att få lite reklam för sin nya bok, Europas Skam. Så här skriver Bjurwald i sin artikel.

I dag firar vi Sveriges nationaldag. Eller gör vi? Inte ens de mest konservativa personerna i mitt nätverk, människor som aldrig skulle missa en julbön, verkar ha några planer på flaggviftande. Om det nu är så den 6 juni bör firas, vill säga.

Ja Bjurwalds nätverk är nog inte likadant som mitt eller andras "nätverk", jag brukar förövrigt inte kalla mina vänner för "nätverk". Jag var ute på stan (Stockholm) och såg tusentals människor vifta med små flaggor, speciellt turister och människor med utländsk härkomst, men de ingår säkert inte heller i Bjurwalds "nätverk". Vidare i artikeln.

Men nationalistiska vindar blåser över Europa och planterar även på våra breddgrader idén om att svenskarna borde hylla sin svenskhet med mer frenesi. Tanken är främst känslobaserad och håller inte för logiska motargument. Varför skulle vi fira på samma sätt som i andra länder, vars nationaldagar ofta har anknytning till mer välkända historiska skeenden?

Nationalistiska vindar har alltid blåst över Europa, det är snarast Sverige som stuckigt ut. Man har alltid firat sin nation kraftigt i länder som Norge, Frankrike och Irland, där är det tillåtet att högakta den egna nationen. Vi behöver inte fira som andra länder, vi kommer sannolikt aldrig fira på samma kraftfulla sätt som Irland, det ligger kanske inte i vår natur. Vem har påstått att vi skall fira som t.ex. irländarna Lisa? Vad gäller logik så är det nog inte Bjurwalds starka sida. Till sist.

Inför den 6 juni 2010 uppmanade Sverigedemokraterna till bojkott av multikulturella firanden.

Ja, det var ju nationaldag, inte multikulturens dag om jag inte missminner mig. Förövrigt har ju inte SD gjort någon hemlighet av att vara emot den multikulturella paradigmen. Dessutom börjar fler och fler tveka inför denna paradigm, som aldrig varit föremål för någon folklig prövning eller ens någon politisk debatt över huvudtaget. När diskuterade man multikulturen sist i riksdagen?  

I örigt så pushar Bjurwald och SVT för hennes bok "Europas Skam", det är en skam i sig att SVT kan göra reklam för en bok fylld av faktafel och horribla påhopp på bl.a. SD. Det finns fullständigt sanslösa påståenden som dessa i Bjurwalds bok.

SD behöver inte ha med ett ord om avrättningar i sitt partiprogram. Det skulle hindra dem från att någonsin nå inflytelserika politiska positioner. Kanske skulle de knipa ett mandat i en mindre kommun som västgötska Grästorp.

Men framför allt är Sverigedemokraternas nuvarande strategi långt mer effektiv för att skapa ett ”svenskvänligt” klimat än att skjuta invandrare i Malmö.

De är fullständigt avskyvärda påståenden och rent grovt förtal av ett riksdagsparti, det är säkert åtalbart dessutom. Att det inte har med verkligheten att göra står utom allt tvivel, om Bjurwald hade bemödat sig den allra minsta seriösa research. Det är klockrena lögner som Bjurwald för fram i sin bok helt enkelt. Dessutom ondgör sig Bjurwald över att medierna börjar rapportera om det vänsterinspirerande politiska våld som SD utsätts för. Det var ju mycket bättre förr, när sådant inte rapporterades alls och tystades ner, allt i mångkulturens namn.

Länk SVT-debatt 

Paula Neuding om multikultur på Axess

Paula Neuding talade på ett seminarium om tolerans som visas på den allt bättre Axess-kanalen. Vad jag förstår så sågade Neuding den multikulturella modellen, mer eller mindre jäms med fotknölarna. Neuding öppnade sitt anförande med en försäkran, en brasklapp, hon sade "att vi har en skyldighet att ta emot människor i nöd". Nu är det så att vi har inte mer skyldighet att ta emot människor i nöd än vad vi hade på 60-talet, vi har inte mer skyldighet att ta emot människor i nöd än vad Finland som nation har. Vi måste välja vilka människor vi skall ta emot. Beroende på hur lågt eller högt man sätter ribban så kan det finnas allt mellan 100 miljoner eller en miljard människor som befinner sig i nöd. Vitsen med vår demokrati och de lagar vi har är att vi måste göra en avvägning var gränsen skall gå, vad vi klarar av, vad vi tycker är vettigt. 

Därefter tog Neuding också upp orsakerna till varför just Sverige verkar vara ett mål för väldigt många emigranter. Låt oss säga så här, här vågade hon ta ut svängarna och gå en bra bit över gränsen vad som kan anses vara politiskt korrekt. Jag tror dock Neuding kommer undan med det. Hon är av utländsk börd själv, dessutom har hon någon allvarlig sorglig sårbarhet i blicken som gör att hon blir ett svårträffat mål för de politiskt korrektas väktare.    

Sist tog Neuding upp de svårigheter vi har att försvara de värden vi står för i västerlandet. Med de nya immigranter med annan många gånger hårdför kultur så pressas våra egna värderingar tillbaka, vi vågar sällan att ta striden för vår inhemska kultur och värderingar på ett tydligt sätt.

Efter Neuding framträdde Nima Dervish med ett anförande som väl var lite rörigt. Nimas artikel på Newsmill ger ett klarare uttryck för de tankar Nima torgför. Jag tycker att Nimas bästa poäng är den om svensk kultur, där finns det egentligen inte mycket att lägga till.

Jag kunde inte låta bli att lyssna på Sara Mohammad, trots att jag tänkt avbryta och göra annat. Mohammad berättade sin egen historia som är en tragiskt och gripande historia. Mohammad tog egentligen upp Neudings tråd om att vi backar alltför mycket gentemot främmande kulturer. Mohammads kritik av den mångkultur som drivits och förespråkas av våra politiskt korrekta företrädare är egentligen en svidande uppgörelse med hela vår integrationspolitik.       

KLICKA PÅ BILDEN