Fuskande tredjelandsstudenter

I dagens SvD står det om studenter från ”tredjeland” alltså utanför EES-området som sökt och fått tillstånd att studera vid svensk högskola. Enligt artikeln så dyker var tredje student inte upp vid det lärosäte där de skall studera. I stället misstänks dessa saknade studenter söka svarta jobb. Så här står det på SR:s hemsida.

Frågan är vad som händer sedan. Enligt stickprov som Gränspolisen gjort på flera hundra personer som kommit till Sverige som studenter visar att runt var tredje aldrig dök upp på någon skola. När Migrationsverket undersökte saken för sju år sedan blev resultatet liknande: Bara tre av fyra inresande studenter studerade.

Ett nytt system med studieavgifter skall införas efter beslut av regeringen. Det finns en chans att problemet med studenter som inte dyker upp vid sitt lärosäte då minskar. Regeringen har dock inrättat två stipendier som årligen omfattar 150 miljoner kronor. Dessa stipendier skall göra det möjligt för utländska studenter att studera i vårt land utan att behöva betala någon avgift. På sidan 20 står det om dessa stipendier i tilläggsbudgeten, LÄNK.


Enligt de direktiv och propositioner som regeringen givit är en av anledningarna till att vi tar emot s.k. tredjelandsstudenter att inhemska studenter skall bibringas kunskaper om andra kulturer och folk. Enligt Riksrevisionens rapport RiR 2008:22 (LÄNK) så sker detta inte i någon större omfattning. En av orsakerna är att tredjelandstudenter ofta har dåliga kunskaper i engelska och att de aldrig hinner lära sig svenska. Samma rapport talar också om svårigheterna med alla utländska ansökningar för studier i vårt land. Ett omfattande fusk förekommer och nästan hälften av ansökningarna sorteras bort för att de antingen är ofullständiga eller rena förfalskningar. 


I ljuset av allt fusk och alla svårigheter med tredjelandsstudenter är det svårt att förstå regeringens vilja att satsa stora pengar och resurser på denna verksamhet. Speciellt svårt att förstå regeringen iver att satsa på denna verksamhet blir det om man samtidigt betänker att det inte ger någon överdriven positiv effekt, ens vad gäller det kulturella utbytet. Till allt detta så kommer nu rapporter om att var tredje student inte ens dyker upp på det lärosäte där det är meningen att de skall studera. 


Vår regering har annars gjort sig känd för en stram budget och att snåla med pengarna. Arbetslinjen gäller och inga bidrag skall betalas ut i onödan. Försvaret har bantats ned till att det numera kan liknas vid en anorektisk svältkur. Områden det inte snålas med är när pengarna går till utländska medborgare. Stödlån till Grekland, bidrag till EU och utländska studenter satsas det pengar på. Regeringens globaliseringsiver är inte att miste på. 


Länk SvD


Länk SR

Glad midsommar

Ja, midsommar är som alla andra högtider en högtidsdag vi firat långt innan kristendomens intåg i vårt land. Människorna som levde fordom i vårt karga land var beroende av naturen och årstiderna på ett mycket definitivare sätt än vad vi är i dag. De förkristna människorna som levde på våra breddgrader kunde med lätthet bestämma vilken dag på året som var längst (21 juni). Denna dag firades självklart då det redan med de första människorna på våra breddgrader förekom någon form av soldyrkan. Det finns bevis för det förkristna firandet på hällristningar. Det är osannolikt att man dansade "små grodorna" som är en dans av lite senare datum, men dansade gjorde man, redan då.

Vi får önska alla, oavsett politisk hemvist en trevlig midsommar med mycket sill, färskpotatis och lagom med "nubbe".  

Vinden har vänt

Vi har alla levt under trycket från den liberala och socialdemokratiska ideologin multikulturalism och det mångkulturella samhället. Vi som anmält en avvikande uppfattning har misstänkliggjorts på det grövsta vis och ibland blivit kallade för diverse mindre trevliga epitet. För inte länge sedan såg vi mångkulturalismens främsta förespråkare, Bengt Westerberg få ännu ett regeringsuppdrag i det politiskt korrektas tjänst. Var detta ett tecken i tiden? Sannolikt inte, det finns små tecken på att vinden vänt, att pendeln nått sitt ändläge och precis startat sin bana åt motsatt håll.


I dag går Stefan Attefall ut i en DN-artikel och slår ett slag för skolavslutningar i kyrkan. Attefall tvekar inte att godkänna ett visst inslag av kristet agerande av prästen vid avslutningen (nu väntar vi med spänning på att Svenska Kyrkan skall fördöma Attefall för detta). Detta är ju den symbolfråga som mer än någon annan speglar den politisk korrekta diskursen vi lever under i vårt land. 


Länk DN


Vi ser artiklar på Axess som i alla fall andas ett stort mått av politisk inkorrekt konservatism. Bara begreppet "konservatism" har ju annars varit besudlat och misstänkliggjort i vårt debattklimat. De enda godkända politiska ideologierna har ju annars varit olika varianter av liberalism, allt från nyliberalism till socialliberalism. En ganska ny artikel på Axess är skriven av Svante Nordin. Artikeln handlar om hur intoleranta rörelser kan utnyttja toleransen i vårt samhälle för att flytta fram sina egna intoleranta positioner. Detta dilemma, denna paradox hade inte behövt vara ett problem om vi bara använde vårt sunda bondförnuft och inte gav avkall på de principer som gör vårt samhälle just till ett tolerant sådant.   


Glöm inte att läsa Sara Mohammads artikel som också snuddar vid vår akilleshäl, vår upphöjda och blinda tolerans.  


Länk Axess Nordin


Länk Axess Mohammad


Ett annat tecken på att i alla fall den politiska takhöjden blivit högre är när den skam-mördade Abbas Rezais juridiska ombud, Elisabeth Fritz sade rakt ut i TV-rutan, på bästa sändningstid, att det enda skamvåldets representanter är rädda för är utvisning. Jag tror inte innebörden i detta budskap riktigt gått fram till media och det politiska etablissemanget. Ja vi har självklart det främsta tecknet på att vinden har vänt, som vi alla vet, eller hur? ...SD i riksdagen dumbommar!


På 30-talet var den högsta politiska korrektheten rasbiologi, då främst framburen av dåtidens socialdemokrati. Vi har levt under en tung period av en särskilt sliskig variant av politisk korrekthet innehållande mångkultur, massinvandring och en massa tomma floskler. Roten till denna period kan finnas ända tillbaka till 20-talet och den svenska relativismen, med Uppsalafilosofin som speciell variant, främst företrädd av Axel Hägerström. Nu har dock vinden vänt och vi kan se fram emot en något mer sansad period vad gäller vårt politiska och ideologiska samhällsklimat.     

Faktum kvarstår, Södertälje är en förlorad stad

Özcan Kaldoyo och Olle Wiberg från Assyrian-Chaldean-Syriac Association skriver i en replik på DN-debatt ett svar till Carin Götblads ändå rätt tama artikel, där hon pekade ut Södertälje som en stad svårt märkt av brottslighet. Författarna går till starkt angrepp mot att Götblad pekar kollektivt ut syrianer som brottslingar i Södertälje. Jag läste Götblads artikel en gång till, men jag kan fortfarande inte hitta ett ord om syrianer i artikeln. Vilket jättelikt självmål! Götblad som kan de politiskt korrekta koderna (annars skulle hon inte sitta där hon sitter) aktar sig noga för att nämna ens något om "utländsk härkomst" så mycket mindre en speciell folkgrupp, ändå så reagerar författarna. Kaldoyo och Wiberg talar om gamla ordspråk, det finns faktiskt ett gammalt ordspråk för om någon som inte pekas ut reagerar ändå, det brukar ju som bekant bero på att man känner sig träffad eller på skuldkänslor. 


Författarna till repliken talar om en massa ekonomiska och juridiska lagar som de påstår skulle göra det omöjligt med en sådan verksamhet Götblad målar upp i sin artikel. Jag har ingen ekonomisk utbildning och dessutom är frågan hur relevanta juridiska spetsfyndigheter är i detta sammanhang. Faktum kvarstår, Södertälje är en stad där organiserad brottslighet styr stora delar av näringslivet. Exakt hur svarta pengar tvättas eller hur uppköp och annan verksamhet bedrivs är knappast en fråga för allmänheten. 


En liten detalj i det eko-juridiska resonemanget är ändå av allmänt intresse. Så här skriver författarna i sin replik. 

Carin Götblad vill införa en möjlighet att förverka egendom som har uppstått genom kriminell verksamhet. De flesta personerna, som i Carin Götblads typexempel bor i palatsliknande hus och nästan inte deklarerar för någon inkomst, har sedan tjugo-trettiotalet år varit tvungna att förklara hur detta är möjligt.

Här finns ett klart allmänintresse, som artikelförfattarna skulle kunna tillgodose dessutom. Många människor (undertecknad inberäknad) är förundrad över hur människor som kommit som flyktingar, erhållit asyl och som dessutom inte deklarerar för någon större inkomst, kan bygga sig dessa "palatsliknande hus". Man skulle också kunna göra något åt den "främlingsfientlighet" som många beklagar sig över, då det är en utbredd uppfattning att något inte stämmer när människor som fått asyl och inte tjänar några stora summor pengar, kan bygga sig rena palats. Skulle allmänheten bibringas information hur detta går till skulle många dimmor kunna skingras. Skulle det dessutom visa sig att det finns relevanta förklaringar som inte strider mot varken juridiken eller asylrätten så finns det allt att vinna på klarläggande i denna fråga.  


Oavsett ekonomiska och juridiska detaljer är det ett enormt stort samhällsproblem att brottssyndikat i princip tagit över hela städer i vårt land. Det är en utveckling som våra politiker är medskyldiga till och bär ett tungt ansvar för. Jag hoppas att vi slipper höra någon förnumstig extremliberal politiker mumla något om "globaliseringens små bieffekter" eller liknande. Det är jättebra om syrianer och andra grupper arbetar som Olofssons berömda bävrar, men de skall göra det inom samhällets ramar, inte upprätta parallella samhällen. Att upprätta parallella samhällen är bara tillåtet för biologiskt riktiga bävrar.


Länk DN-debatt  

Det kanske aldrig blir något nytt EMU-val i Sverige

På Newsmill argumenterar Johan Wettergren om EMU-samarbetet och euron. Vi hade ju som bekant en folkomröstning i vårt land 2003 dör den politiska eliten var för EMU och där folket visade sig vara emot ett sådant samarbete. Klyftan mellan våra politiska företrädare visade sig för ett ögonblick i blixtbelysning. 


Wettergren skriver i sin artikel att han röstade emot EMU och att han fortfarande är starkt kritisk till samarbetet. Dessutom beskriver han den förvåning vårt politiska etablissemang kände efter det "förlorade" valet och den frustration som uppenbarades hos våra politiska potentater. Mina egna minnesbilder är mycket klara från valnatten. Mest upprörd, för att inte säga ursinnig, var Bengt "luciabeslutet" Westerberg som med etter i rösten deklarerade att svenska folket måste upplysas och utbildas på EU. Det var inte frågan om att acceptera folket vilja eller några andra liberala principer för Westerberg inte. Så här skriver Wettergren i sin artikel.

Som svensk invånare har jag inte bara rätt att delta i val, jag betalar dessutom skatt. När några länder inom EMU-samarbetet får problem så får jag reda på att en del av dom pengarna som jag betalar i skatt skall gå till att hjälpa dessa länder. Men nej till EMU vann ju valet. Därmed sa jag, och andra väljare med mig, att vi ville stå utanför EMU. Varför skall jag bidra till att stärka EMU med mina skattepengar?  

Wettergren gör en helt riktig analys, vi betalar andra länders fallerande handhavande av sina statskassor och ekonomier trots att vi röstade mot ett EMU-samarbete. Våra politiker är så snabba på att skänka bort våra skattepengar, allt för att ligga bättre till i Bryssel och kanske få en extra klapp på axeln av någon EU-potentat. Vi kommer sannolikt aldrig att rösta om EMU igen, systemet håller på att erodera. Men det är väl det Wettergren menar mellan raderna. 


Länk Newsmill


Skamvåld


En iransk advokat, Laleh Shabani, skriver i en artikel på SVT-debatt att Iran straffar skamvåld hårdare än vad Sverige gör. Nu märker man vilka enorma kulturskillnader det är mellan våra rättssystem och våra kulturer överhuvudtaget. Shabani talar om dödsstraff som den självklaraste saken i världen, i vårt land är inget riksdagsparti för dödsstraff. Shabani talar också om andra mycket märkliga straffrättsliga principer som känns fullständigt främmande i vår kultur. Vi har en annan rot i vår kultur och värderingar, vilket märs om man studerar vår förkristna lagstiftning. Våra rättsprinciper från brons och järnålderstid känns mycket oss i dag än den rättstradition som tillämpas i dagens Iran.  


Men Shabani har en poäng, vi borde straffa skamvåld hårdare. Som Abbas Rezais mammas juridiska ombud, Elisabeth Fritz sade i SVT, utvisning är ett mycket effektivt avskräckande straff, mycket mer avskräckande än fängelse. Vid skamvåld skall alltid utvisning utdömas, vid allvarliga fall livstids utvisning. Vi behöver inte, och skall inte söla ner våra händer med medeltida straffmetoder. Vi har ju dessutom ett högeffektivt verktyg ändå, nämligen utvisning. 


Jag skulle vilja gå ännu längre än utvisning för de som begått skambrott. Jag undrar om de som omfattas av skamkulturen kanske redan från början skall se sig om efter ett annat land än vårt, för att slå sig ned i. Dessutom undrar jag återigen om asylskälen för religiösa fundamentalister, vilka har de månne flytt ifrån? Har de flytt ifrån mesiga kristna grupper som i princip alltid befinner sig i minoritet och inte på långa vägar är så hårdföra som sina mera muslimskt präglade landsmän? Förlåt men det låter inte så troligt.


Länk SVT-Debatt

Länk SVT Fritz

 

Roten till den organiserade brottsligheten

Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm gör nu som alla politiker, går ut i en debattartikel på DN-debatt. Inte bara det, Götblads artikel har rubriken "Så skall vi stoppa... en mycket, mycket typisk politikerrubrik. Nåja, det är väl redaktören på DN som sätter rubrikerna, men lite mer fantasi anmodas. Det är annars mycket märkligt att en polis går ut i en artikel och gör ren propaganda för sin verksamhet. Egentligen är det en självklarhet att polisen skall göra sitt arbete, och inte göra propaganda för det i braskande artiklar. 


Götblads artikel handlar om ett mycket angeläget ämne, den organiserade brottsligheten i Södertälje. Vi får här förklaringen till artikeln, alla känner till att den organiserade brottsligheten i princip tagit över en av Sveriges största städer. Det är egentligen ett oerhört nederlag för både vårt samhälle, vårt rättssystem, vår immigrationspolitik och för våra politiker. Så här står det i Götblads artikel när hon räknar upp de aktiviteter de brottsliga nätverken ägnar sig åt.

• Hot mot tjänsteman och övergrepp i rättsak. Flera höga tjänstemän i kommunen har utsatts för allvarliga hot i samband med tillståndsprövningar för restauranger.

• För några år sedan besköts polishuset med automatvapen. Vid ungefär samma tid upptäckte poliser vid olika tillfällen att hjulmuttrarna på deras privata bilar hade skruvats loss.

• Utfärdade straffavgifter har avskrivits utan saklig grund. Flera myndigheter i Södertälje har i sitt granskande arbete valt att anlita personal utifrån för att de inte helt litat på sin egen personal.

Att t.o.m. straffavgifter mystiskt har avskrivits lämnar inget tvivel om att rättsrötan trängt mycket, mycket djupt in i samhällskroppen. Hela vårt samhälle har eroderat under trycket av organiserad brottslighet. Systemkritiker får ofta anklagelsen att de drömmer sig tillbaka till något Bullerbysamhälle a la Astrid Lindgren. Det är kanske inte så konstigt när vi nu har ett samhälle där brottsyndikat styr vår samhälleliga verksamhet, är månne det alternativet till Bullerbyn? Vidare i artikeln.

Polisen kan inte ensam lösa problemen i Södertälje. Därför bedrivs arbetet i mycket nära samarbete med andra myndigheter: Skatteverket, Kronofogden, Försäkringskassan, med flera. Resultaten börjar bli synliga: För ett dubbelmord i somras sitter just nu åtta personer häktade för anstiftan och för medhjälp. Några har släppts i väntan på rättegång. För ett mordförsök dömdes två personer till fleråriga fängelsestraff. Människor är rädda för att prata med polisen. Enbart i dessa två ärenden har hittills hållits 1.160 förhör. 

Polisen kan inte ensam lösa problemen nej. Politikerna måste stifta andra lagar, annars kommer det inte gå att lösa detta problem. De brottslingar som saknar svenskt medborgarskap skall utvisas, de kan knappast hävda asylskäl då de fullständigt saknar alla trovärdighet. Hårdare straff måste till för dem som på minsta sätt försöker påverka vittnen eller hota tjänstemän i rättsapparaten. Det skall i princip vara tabu att ens titta för länge på åklagare, domare och andra tjänstemän för medlemmar i organiserad brottslighet. De som fått sitt uppehållstillstånd på falska grunder skall utvisas (eller om det blir avvisning) om någon missbrukar sitt uppehållstillstånd skall det omedelbart dras in.  

Den organiserade brottsligheten har i princip vuxit upp mitt framför ögonen på polis och politiker i vårt land, det kan tyckas lite sent med uppvaknandet. En f.d. sjöman startade den första mc-klubben i Malmö. Alla såg efter ett tag vad som var på gång. Efter att en bomb placerats i en bil och en polisman blev svårt skadad så backade polisen av ren rädsla. Naturligtvis kunde polisen ha vunnit slaget, om de fått rätt verktyg och rätt resurser. Det är så, att får inte polisen rätt uppbackning av politikerna som styr, så förlorar de slaget. Har polisen och allmänheten politikerna med sig, både vad gäller lagstiftning och resurser, så kan de helt enkelt inte förlora. 


Till sist så visar det som hänt i Södertälje att vår s.k. "flyktingpolitik" inte har fungerat. Människor som fått asyl p.g.a. att de skulle varit förföljda bedriver nu grov organiserad brottslighet och mordhotar alla som vågar titta det allra minsta på deras verksamhet. Jag vet inte om jag är speciellt cynisk när jag tvivlar på att dessa brottslingar någonsin varit förföljda i sina hemländer, annat än av någon rabiat svärmor. 

Länk DN