Mycket av det Gudmundson skriver i en artikel på SvD är det mycket lätt att hålla med om. Centerpartiets sväng åt höger lär inte hota Alliansen, ens på sikt. Inte heller lär det hota Alliansen att partierna inbördes byter roller eller att stjäl en del väljare från varandra, det har de alltid gjort. Enligt Gudmundson så aspirerar Centerpartiet på att bli borgerlighetens största parti, jag fattar det nog så att Gudmundson också håller det för troligt att så kan bli fallet. Där tyvärr tappar du all insikt Gudmundson. Centerpartiet med Olofsson vid rodret kommer aldrig att bli Alliansens största parti, det är blå drömmar om fornstora dagar helt enkelt.
Som partiledare har inte Olofsson den dragkraften som Fälldin hade, hon är alltför mycket bondmora från ladugården för det. Väljare tenderar också att tröttna på hennes ettriga dialektala språk, detta parat med hennes bondlogik gör att många väljare vänder sig ifrån henne som annars skulle vara presumtiva centerväljare i deras nya högerprofil. Bara Olofssons klädval stöter bort kvinnliga väljare om man skall tro ett antal bloggare, själv har jag som manlig betraktare inte kunnat låta bli den iakttagelsen att Olofsson ofta klär sig så att hennes fettvalkar framträder extra tydligt. Jag tillhör ändå den skara människor som ytterst sällan lägger märke till politikernas klädsel eller figur. Att Folkpartiet med en ny och fräsch partiledare med en något mer konservativ profil skulle sitta still i båten och bara se på när Centern roffar åt sig väljare av de andra allianspartierna förefaller ytterst otroligt det också.
Gudmundson definierar ett annat hot mot Alliansen, nämligen om ett "lynnigt missnöjesparti" kommer in i riksdagen. I detta läge skulle "mjukdelarna" inom FP vilja regera med det Socialdemokratiska partiet. Risken är nog låg som Gudmundsson mycket riktigt påpekar. Gudmundson säger i sin artikel i samband med detta scenario "Den oreda som skulle uppstå om sverigedemokraterna vann mandat är svår att förutspå" ja det skulle bli en oreda som komplicerar den invanda blockpolitiken och skulle ställa alla Gudmundsons analyser på skam. Det skulle bli en tid för omorientering och reflexion. Det är det bästa med vårt demokratiska system, politiker, journalister och andra makthavare kan göra upp sina planer och strategier, sedan kan folket via röstsedeln ställa allt på ända om de inte är nöjda. Det är till sist inte partierna som är "missnöjespartier" utan väljarna som är missnöjda med det rådande politiska landskapet.
Gudmundson har gjort en felaktig analys, Centern har inte potential att bli största Alliansparti med Olofsson som partiledare, det behövdes en skandal för att Centern skulle slå FP i senaste valet. I nästa val kommer Folkpartiet förmodligen att slå Centern med en ny och fräsch partiledare som dessutom har en viss konservativ inriktning. Hamnar Kristdemokraterna utanför riksdagen riskerar Centern att i stället bli minsta Alliansparti.
ᚴᛁᛘᛋᛚᚢᚾᚴᚦᛁᛦ
7 kommentarer:
Jag tycker också väldigt illa om maud och jag vet faktiskt inte riktigt varför. Det finns andra politiker som har fler utseendebrister än hon har men dom ser jag inte.
Konstigt är det i alla fall.
Jag har dock analyserat mina kraftiga reaktioner gentemot Maud. Jag har vänner som har värre övervikt än Maud, men det är något med hennes mocka och läder där fettvalkar spränger fram mellan åtsittande kjolar som får mig att vända mig bort i vämjelse.
Dessutom har jag svårt för hennes bonniga självgodhet och tvärsäkerhet, detta parat med hennes mindre framträdande intellekt är ingen lyckad kombination. Sedan har vi hennes kvinnliga taskspeleri, det får mig att se både svart och rött på samma gång. När hon fick beröm av SD inför EMU-omröstningen står kärringen och gråter i TV-rutan! Jamen för faen, någon måtta får det väl vara. När Persson föreslog övergångsregler inför Polens inträde i unionen så knatade Maud upp till Polska ambassaden med en snygg blombukett för att vi svenskar är så elaka, då hade i princip alla andra länder infört övergångsregler, mycket svårsmält.
Till sist så har Centern under Maud blivit det mest flyktinggenerösa partiet i Sverige, glöm inte det.
Intressant. Läs gärna hela artikeln i Fokus här:
http://www.fokus.se/artikel/202/
En hel del intressant både om politik och Mauds person men dessvärre en del snömos också.
Som det står tydligt och klart där valdes Maud för att hon marknadsförde sig som traditionalist mot den liberalare förnyaren Lena Ek. Det var alltså tydligt att gräsrötterna inte alls önskade den här omsvängningen. Nu när Maud har hyfsade siffror är folk väl hyfsat nöjda, men det är alltså inget som egentligen har förankring i partidjupet.
Att C ska kunna bli liberalare än M och ta över deras liberala röster tror jag är naivt. M kommer alltid att uppfattas som längre till höger än M. Federley och slika ideologiska fjantar är inga röstmagneter precis. Däremot tror jag att Maud själv drar en del röster, inte minst kvinnoröster (syns i VALU bl a att kvinnor röstar mer C än tidigare). Men det beror på person och inte på ideologi.
C har gått till vänster i moralfrågor och till höger i ekonomiska frågor - ett taktiskt självmål. Svenska folket är som undersökningar visat ekonomiskt vänster och socialt höger. (Enn Kokk har bl a skrivit om det.) Det hade varit mycket bättre att satsa på det konservativa spåret om man velat kamma hem röster. Se bara på Fps explosion så fort dom tog upp dom frågorna och jmf med C:s mycket långsamma uppgång (som jag som sagt tror har mer med person än politik att göra, dessutom).
Jag hade börjat tycka bättre om Maud men läste ett par av dina artiklar om henne och Fokusartikeln och dom var ju inget vidare snälla. Får kanske ompröva. Jag gillar att hon är tuff mot sossarna men uppenbarligen finns det andra problem med henne.
Ja det är hela tiden pest eller kolera i svensk politik. Och jag låter väl negativ som en gnällig moster men vad fan!
En ljusglimt är väl ändå Björklund tycker jag, vi får se vad han stakar ut för riktning. Tänk om, tänk om Birgitta Ohlsson skulle blivit vald, då vore det lika bra att emigrera.
Hallå!
Du läser in mer i texten än jag skrivit (eller så är det jag som varit otydlig). Jag tror inte att Maud kan göra centern till största parti - däremot så tycker jag att det är en kaxig och lovvärd ambition.
Jag kommer från Leksand, där centern sedan hedenhös ligger mellan trettio och fyrtio procent. Och i Leksand skulle Federley tyvärr inte kunna bli vald. De egenskaper som gör centern till största parti på sådana platser är konservatism och pragmatism - inte liberalism.
Vad gäller inträdet av missnöjespartier, så kan jag i mångt och mycket sympatisera med din tolkning.
Hörs!
OK Gudmund, då var du otydlig eller så missförstod jag dig.
Gudmundsson/ Precis, och vill C växa ska dom fortsätta odla dom värdena, inte fiska i redan överfiskade vatten.
"Det är till sist inte partierna som är "missnöjespartier" utan väljarna som är missnöjda med det rådande politiska landskapet."
Utmärkt! God logik och ännu bättre retorik. Förtjänar att upprepas många gånger när det argumentet åker upp.
Skicka en kommentar