fredag, januari 08, 2010

Vad händer med vårt utbildningssystem?

Jag läser i arla morgon en artikel i Newsmill som får mig att tvivla på min vakenhet, innehållet liknar mest som hämtat från en ond mardröm som inte står den värsta domedagsfilm efter.

Det rör sig om Södertörns högskola som skall ha en ny rektor. Styrelsen för högskolan har meddelat regeringen att den gärna vill ha Moira von Wright som ny rektor. Bara namnet kan ju framkalla vissa farhågor, men vi skall självklart inte odla våra fördomar. Lyckligtvis har von Wright gett ut en publikation ” Genus och text" där vi kan läsa vilken kunskapsskola hon står för. Så här står det i artikeln som är författad av Sören Holst.

Hon studerar några läroböcker i fysik för gymnasiet och kommer fram till att problemet till stor del ligger i själva fysikämnets karaktär. Flera av böckerna strävar nämligen efter att slå fast vad som är sant och vad som inte är det. De förmedlar budskapet att "fysik handlar om det objektiva, det som höjer sig bortom känsla och mänskligt liv". Detta menar von Wright strider mot kraven på en jämställd text:

"Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenligt med skolans jämställdhetssträvanden."
Hon rekommenderar därför förändringar av läroplanen:
"En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort."


Skulle en sådan fullständigt vansinnig person bli rektor på Södertörns högskola efter regeringens godkännande så är vårt land väldigt, väldigt illa ute. Von Right föreslår alltså att man förändrar hela fysikvetenskapen och skrotar allt objektivt, all vetenskaplig stringens alla de grundstenar som fysiken är uppbyggt på under hundratals år för att få den genusanpassad! Detta mina damer och herrar passar sig den 1 april, ja inte ens då. Jag saknar ord för hur djupt en styrelse för en högskola i vårt land kan sjunka, detta är fullständigt horribelt! Det är faktiskt bland det värsta jag hört sedan Bengt Westerbergs dagar. Vi läser med förfäran vidare i artikeln om von Wrights vansinnigheter.

En av de studerade läroböckerna nämner, i samband med att regnbågen förklaras, föreställningen inom folktron att det finns en skatt vid regnbågens slut. Denna föreställning förutsätter förstås att regnbågen finns på en bestämd plats. Till von Wrights förfäran påpekar läroboken ifråga att så inte är fallet: regnbågen syns i en viss riktning, men den har ingen bestämd position. Hon förklarar harmset:
"När författarna uttalar sig förringande om regnbågen, och endast godkänner ett 'objektivt vetande' om den, förringar man [...] sagan och tusenårig levnadsvisdom."


Styrelsen för Södertörns folkskola vill alltså anställa denna fullständigt vettlösa person som rektor för skolan. Jag hoppas att jag missat något och att detta är ett enda stort skämt, kan det verkligen vara sant? Varför inte anställa Thomas Di Leva som biträdande rektor på samma gång?

Jag blir deprimerad, jag börjar förlora hoppet om denna nation. Hur har det gått så långt? Göran Hägg talade om verklighetens folk i mycket milda och försiktiga ordalag. Den samlade kultureliten som inte saknar medialt utrymme skrek i högan sky och hånade Hägglund. Nu skall alltså ”overklighetens folk” göra en riktigt rejäl framstöt på Södertörns högskola.

Länk Newsmill

11 kommentarer:

LP sa...

Tänkte först dra till med "Men Robsten, du fattar väl att det är ett ironiskt skämt där måltavlan är sanningsrelativismen!", men så skummar jag Newsmillartikeln, och skrattet fastnar långsamt i halsen.

Det är kanske på riktigt?!!!

Läste förresten en väldigt intressant artikel i ett gammalt nummer av Humanisten. Det beskrev hur en djävulskt listig och seriös forskare lurade all världens politisk korrekta multikulturalister och kulturrelativister genom en väl genomförd "vetenskaplig" artikel. Han fick ryggdunkningar och medhåll från dessa dårar och när han avslöjade allt som ett skämt var det många som stod med byxorna nere.
Det mest skrämmande var dock att han byggt sin artikel på det postmoderna relativistpackets egna texter och publikationer - det var alltså häntat från verkligheten, eller rättare sagt deras bisarra bild av verkligheten!

Robsten sa...

Det som gjorde att jag faktiskt tog det på allvar var att det rörde sig om Södertörns högskola, flummvänstern och flummliberalernas eget lärosäte. Bl.a. von Essens egen högskola.

Anonym sa...

Södertörns Högskola kallas också "Blatte Harvard" i allmänhetens mun!

LP sa...

Har letat som en tok, men jag kan inte hitta artikeln jag nämner i mitt förra inlägg. Hittar dock en del annat nyttigt i några äldre nummer av Humanisten. Citat Humanisten nr 6 2007 från artikeln "Sanningsrelativismens grundproblem" av Per Bauhn:

"Frågan är inte längre om ett visst påstående är sant eller inte, utan vilka grupper som tjänar på att vi går med på att det är sant. Här gör man gemensam sak med vänsterintellektualism som hävdar att solidaritet är viktigare än sanning.
---
Sanningsbegreppet blir en nagel i ögat på postmodernister därför att det inte böjer sig för en på förhand uppgjord jämlikhetsvision. Sanning skiljer mellan tro och vetande, mellan bättre och sämre argument.
---
Att utmåla den postmoderna sanningskritiken som en del av ett befrielseprojekt är också missvisande. För vad återstår om vi vänder ryggen åt sanningsbegreppet, annat än manipulation och maktspråk, anpassning till konvention och tradition, eller demagogers och predikanters oemotsagda kontroll av det offentliga samtalet?"

De sista raderna är fruktansvärt träffande i största allmänhet då det gäller det politiskt korrekta klimatet i Sverige där man helt öppet ljuger om vissa "känsliga" saker eftersom konventionen kräver det!


Flera läsvärda artiklar som rör sig i och runt ämnet är essän "Frihet är omöjlig utan förnuft" av Per Bauhn, publicerad i Humanisten nr 4 2007, samt artikeln "Genusteori - en sekulär motsvarighet till den religiösa kreationismen?" av Lotta Knutsson publicerad i Humanisten nr 5 2007.

Från den sistnämnda artikeln hämtar jag följande text:

"Inga som helst värderingar följer endast ur sakpåståenden! Att till exempel påstå at det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär inte att man gör ett normativt ställningstagande."

Robsten sa...

Tack LP, ljuv musik för mina plågade öron.

Cavatus sa...

Orwells tid är nu kommen:

”I en tid av universellt bedrägeri är yppandet av sanningen en revolutionär
handling” – George Orwell

Gunnar Karlsson sa...

Den här kärringen är ett bra exempel på det gamla talesättet att en klantskalle med utbildning bara är en utbildad klantskalle. I vårt pk-samhälle kan hon bli rektor för en högskola, förr i tiden hade hon nog hamnat på ett helt annat ställe...

Fredrik sa...

Incidenten som LP berättar om är rätt så välkänd och går under namnet the Sokal affair på engelska.

Finns ett wikipediainlägg om det.

http://en.wikipedia.org/wiki/Sokal_affair

Skrämmande att sådana som Moira von Wright premieras på maktposition i våran stackars nation. Med sådana vid rodret kan skeppet enbart kapsejsa.

Mikael sa...

Man får nog ha i åtanke att en del
av dom (kanske huvuddelen) av dessa
professorer som utalat sig nog knappast är så politiskt korrekta i verkliga livetutan att många är opportunister och klär sig i de åsikterna av rent karriärmässiga skäl. Vänder vinden så kommer
man att vända på en femtiöring och helt plötsligt förkasta dom tidigare idealen. Det gäller nog många politiker och journalister också för den delen. Riktiga "hardcore PK-iter" är nog ganska få till antalet när det kommer till kritan, opportunister finns
det desto fler av...

Robsten sa...

@Mikael

men även om man är en "opportunist PK" så är man väl inte så jävla dum så man går ut och föreslår att man skall undervisa på KTH att det ligger en skattkista i slutet på regnbågen? Så von Wright måste vara en riktig "hardcore"

LP sa...

Tack Fredrik!

Det slår mig att jag 1996-97, då jag studerade vid ett av sveriges universitet, helt omedveten om Sokals brillianta tilltag, tillämpade samma metod. I mitt fall handlade det inte om att producera en essä utan en liten utställning.

Jag vill minnas att handledaren verkade lite avmätt när jag redovisade mitt projekt. Kanske berodde det på att hans karriär till stor del byggde på just den postmoderna relativistiska soppa som jag ironiskt kritiserade.

Tyvärr släppte jag detta spår. Med facit i hand, så här flera år efteråt, inser jag att jag borde ha fortsatt att arbeta med detta. Jag skulle ha blivit hatad av många av mina studiekamrater och blivande kolleger, men det hade det nog varit värt.