Tänkvärd och bra artikel om fotbollsvåld (och annat våld)

I DN står det i dag om Tony Deogan som var IFK-fan och tillhörde den falang av klubbens supportrar som deltog i uppgjorda slagsmål. Han dog efter ett slagsmål med AIK:s supportrar i Högalidsparken Stockholm.

Artikeln publiceras med anledning av att Tonys bror Tommy skrivit en bok ”Blodsbröder” som säkert är mycket läsvärd. Artikeln (och boken) handlar om brödernas uppväxt och de förutsättningar de hade, samt den väg som ledde till våld och droger. Det är inte helt unikt att två bröder som växer upp under dåliga förhållanden går olika vägar, våld och kriminalitet är en väg och den om inte riktigt orkar med allt våld blir i stället beroende av droger.

Några nyckelmeningar i artikeln är

Tommy beskriver skolan som ett ställe där barnen regerade och att de hade respekt bara för en lärare, för ”Torre”. Han såg dem, var tydlig med att de måste ta ansvar för vad de gjorde.

samt

Jag förlåter er. Ni är offer för att ha mött en passiv och rädd vuxenvärld

Jag tycker man skall läsa artikeln utan alltför mycket ”stereotyper” eller att på en gång applicera politiska mallar på historien. Jag tror de flesta av oss redan kan den biten ganska bra.

Länk DN Huliganism till döds

Förekommer tvångsäktenskap i Sverige?

I SvD står det i dag om att man i Storbritannien tagit krafttag mot tvångsäktenskap genom en ny lagstiftning och diverse andra åtgärder. Man har också upprättat ett specialteam som skall stötta utsatta personer och dessutom har man utbildat Londonpolisen i hedersproblematik.

Det står i artikeln att man vidtagit dessa åtgärder för att ”många skolor tycks dra sig för att lägga sig i familjeangelägenheter”. Att ens komma på den absurda tanken att skolan plötsligt skulle kunna göra något åt denna mycket djupt rotade och komplicerade problematik är oerhört förvånande. Menar man att rektorn eller någon enskild överarbetat lärare skulle försöka luska i om det förekommer något tvångsäktenskap bland eleverna? Nog för att man lägger många uppgifter på skolorna i dagens samhälle men att ens komma på tanken att de också skulle hindra tvångsäktenskap är i det närmaste perverst.

Vad denna nya lag i Storbritannien egentligen innebär är inte helt lätt att utröna genom artikeln. Tydligen så kan domstolarna fatta egna beslut i olika detaljfrågor som rör enskild familj. Så här står det i artikeln.

Åtgärderna kan också handla om att förbjuda familjemedlemmar från att beslagta pass eller tvinga någon att resa utomlands. Straffet för att bryta mot lagen är fängelse i upp till två år.

Man kan ju säga att föräldrarna styr över sina barn till att de är myndiga. Detta innebär i.o.f.s. att de skulle kunna beslagta både pass och tvinga sina barn att resa utomlands. Man skulle med fördel kunna ta en aspekt under övervägande. Om någon har fått asyl p.g.a. förföljelse och vederbörande i alla fall reser till sitt hemland för att gifta bort sin dotter så kan eventuella asylskäl anses som förverkade. Det mest uppseende väckande står i en liten faktaruta bredvid själva artikeln. Så här står det i faktarutan.

70 000 unga svenskar får inte välja vem de ska gifta sig med, visar en nyligen publicerad rapport från Ungdomsstyrelsen. Där föreslås kriminalisering av tvångsäktenskap och att rätten till dispens för att gifta sig när man är under 18 år slopas.

Siffran är otroligt hög och jag blev mycket förvånad när jag läste denna text. Siffran är sannolikt inte exakt på något sätt men skvallrar ändå om att det är ett stort problem i vårt land. Att något som kallas tvångsäktenskap inte redan är kriminaliserat är högst förvånande. Det föreslås att rätten till dispens för att gifta sig när man är under 18 år skall tas bort. Varför finns denna dispens i dag? Varför i hela fridens namn skall någon alls kunna gifta sig när de är under 18 år? Denna dispens borde vara borttagen för länge sedan, det är ett kraftigt underbetyg för våra lagstiftande politiker att detta finns kvar.

Här har vi en Pridefestival där HBT-personers frigörelse poängteras, våra politiker lyfter festivalen med dess värderingar till skyarna och klankar ner på den svenska mannens heteronorm. Samtidigt utsätts alltså ungefär 70,000 flickor för tvångsäktenskap i vårt land! Är det någon som tycker att det finns en dubbelmoral i detta?

Länk SvD

Skytte om media och den politiska korrektheten

Göran Skytte var enligt hörsägen kamrat med Guillou, de två stod under sextiotalets sista år och sjuttiotalets första år tillsammans på barrikaderna för att bekämpa det ”etablerade samhället”. Vid någon tidpunkt under resans gång har de dock blivit ovänner. Skytte har definitivt gjort upp med sitt upproriska förflutna medan Guillou på något sätt försöker klamra sig kvar på någon form av barrikad. Det ironiska är väl att Guillou närmast är en karikatyr av den vänstermänniska som stod på barrikaderna under slutet av sextiotalet. Guillou har faktiskt en gedigen överklassbakgrund med en mor som stammar direkt från den norska överklassen och en far från den franska diplomatklassen, han hade även en styvfar från den svenska överklassen. Numera är Guillou skriven på Östermalm, med en andra bostad på landet, som det anstår en framgångsrik författare av hans kaliber.

Både Guillou och Skytte målar ibland upp träffande bilder av både medias makt och den politiska korrektheten i vårt land, båda dessa herrar är till viss del klarsynta och intelligenta herrar. Dock är Skytte den klarsyntare av dessa två, han har ju definitivt gjort upp med sitt förflutna. I en krönika på SvD så skriver Skytte om Pridefestivalen och hur hela Priderörelsen liknar den gamla vänsterrörelsen när det begav sig. Skytte borde veta, han var en del av den själv. Så här skriver Skytte i SvD.

Tydligare kan det inte visas. Vissa blir kelgrisar i medierna, andra blir totalt ignorerade och ibland trakasserade. Och sedan några år är Pride den kanske mest omgullade rörelsen och händelsen i den svenska medievärlden – i vart fall den med bas i huvudstaden. Hbt är idag en medial maktfaktor, de marginaliserade och förföljda finns på annat håll. Årets upplaga av Pride bjöd mig emellertid på en sällsam vision av déjà vu . Jag känner igen mig från vänstertiden.

Att det är media som styr vad som för tillfället är korrekt kan inte vara en hemlighet för läsarna på denna blogg. Vi stackare som inte råka tycka som det mediala och politiska etablissemanget i vissa samhälliga frågor har fått lära oss detta den hårda vägen. Vi vet också att vindarna brukar vända vad det lider, ingen gullar längre med flumvänstern och den våg av nyliberalism som kom på 80-talet har väl ebbat ut den också. Nu är det snarast den ”humana” form av Westerbergliberalism som håller på att gå under. Vad som kommer i stället vet vi inte ännu, men det lär visa sig. HBT och Pride-rörelsen skall snarast ses som en del av Westerbergliberalismens ideologi med frigörelse in absurdum och att allt som är fel egentligen är rätt. Vidare skriver Skytte så här i dagens artikel.

Och då som nu: medierna kapitulerar totalt. Då invaderades landets redaktioner av vänsterjournalister (jag var en av dem) som såg som sin uppgift att föra klasskamp och förändra samhället i och genom medierna.
Alla som på minsta sätt ifrågasatte att Sverige skulle omvandlas till ett socialistiskt samhälle kallades för ”fascister”, ”borgare”, ”reaktionärer” och tystades. Idag framstår vissa delar av medierna som megafoner för HBT-rörelsen, och den som eventuellt vågar ifrågasätta kallas rutinmässigt för ”homofob”. Jag har även sett uttrycket ”hetero-fascist”.
Själv är jag glad och tacksam över att – denna gång – ha distans till det som – för ögonblicket – är det politiskt mest korrekta.

Nu ser landets journalister som sin självpåtagna uppgift att bekämpa den ”elaka” systemkritiska rörelsen skulle jag vilja lägga till. Att Skytte inte skriver detta är förståeligt, men jag tror han håller med. Det är mer målande och lite ofarligare att beskriva den mediala psykosen utifrån Prideperspektivet. Allt som Skytte skriver om medias förhållande till den gamla flumvänstern stämmer in på den situation vi har i dag mellan media och den typ av liberalism som Bengt Westerberg stod för. Den som inte håller med om Sveriges immigrationspolitik benämns även i dag som ”fascist”, det är t.o.m. samma ord som används i dag.

Vi som dagligen läser tidningarnas ledarsidor och en massa andra artiklar kan dock skönja sprickor i den politiskt korrekta muren. Dessa sprickor blir större för varje dag och min ödmjuka gissning är att den form av Westerbergsliberalism som förtryckt varje fritt åsiktsutbyte i detta land är på väg mot sin grav inom en ganska snar framtid.

Länk SvD

Sverige är unikt

Sverige är unikt på flera sätt, vi har vår allemansrätt som innebär att alla människor har rätt att vistas i privata skogar. Allemansrätten ger också människor rätt att plocka bär och nötter. Allemansrätten är urgammal och kom till för att möjliggöra resor genom landet under medeltiden, därav rätten att plocka bär och nötter. Till vår allemansrätt har vi strandskyddet som skall göra det möjligt för allmänheten att bada och vandra längs stränderna. Utan strandskyddet skulle denna möjlighet endast ges till mycket rika människor.

I en artikel i SvD står det att ansökningarna om dispens för strandskyddet ökar stadigt. Människor som får avslag överklagar allt oftare till våra miljödomstolar. En av orsakerna till ökningarna är sannolikt den nya uppluckrade lag om strandskydd som regeringen infört. Enligt Alliansen så skall lagen gälla främst i glesbygder och inte i t.ex. Stockholms skärgård. Dock är alla politiska beslut signaler till befolkningen om vad som gäller i fråga om lagar och regler.

Dispenser från inflytelserika privatpersoner som kunnat sätta press på kommunerna har alltid varit ganska stort och vårt strandskydd har varit hotat redan innan regeringens nya förslag om uppluckrat strandskydd. Det har absolut inte blivit bättre efter att regeringen ändrade lagen om strandskydd. Så här står det i SvD.

Ansvaret läggs nu på kommunerna. Dels ska de lättare kunna undanta områden som är viktiga för landsbygdsutvecklingen, dels ska det bli tuffare att få bygga i de områden där trycket är störst.

Men Mikael Karlsson på Naturskyddsföreningen menar att kommunerna gnuggar händerna och planerar att bygga ut rejält, även i högexploaterade områden.

– Jag antar att Marianne Samuelsson påverkats av vågen av dispenser som riskerar att skölja in över landet. Redan idag så kan det vara svårt att komma ner till vattnet och bada i södra Sverige och runt de stora sjöarna och det kommer att bli värre.

Enskilda kommuner har visat på många sätt att de helt enkelt inte klarar av att stoppa trycket från mäktiga kommuninvånare, om de ens vill det. I min hemkommun tar kommunledningen inga som helst hänsyn till miljölagar eller andra naturvärden. Skulle t.ex. min hemkommun få fria händer vore det en katastrof.

Som det står i artikeln så kan fallet med det forna miljöpartistiska språkröret, Samuelsson påverka utvecklingen positivt, ingen ont som inte har något gott med sig. Dock har fallet med Samuelsson klart negativa effekter för hela miljörörelsen. Marianne Samuelsson har varit språkrör för Miljöpartiet, hon har varit med om att skapa de skrivningar som miljöbalken har i dag. Samuelsson har i princip brutit mot de lagar hon själv har varit med och stiftat. Hennes handlande skadar i princip alla politiker och ökar sannolikt på politikerföraktet. Hennes agerande skadar dessutom hela miljörörelsen. Det är mycket lätt för olika människor och intressegrupper att efter detta påstå att även ”miljömuppar” och andra förespråkare för miljörörelsen ändrar ståndpunkt så fort de har andra intressen att ta hänsyn till.

Tyvärr har vi på många platser inte mycket kvar av det en gång instiftade strandskyddet. Våra tjänstemän och politiker har misslyckats med att göra våra stränder tillgängliga för allmänheten och vi kan snudd på anse slaget definitivt förlorat.

Länk SvD ”Skadar Gotland”

Länk SvD ”Bygga i Gotland”

Länk DN ”Omöjlig hövding”

Länk DN ”Gräddfil”

Två ledarskribenter på samma tidning debatterar mot varandra

Det roliga har uppstått att två ledarskribenter på samma tidning debatterar mot varandra. Neuding är för omskärelse och Rayman är klart emot. Det hör faktiskt till ovanligheterna att så sker helt öppet, i den mån ledarskribenter hyser motsatta åsikter så har de tidigare försökt dölja det. Det kan i sig indikera att frågan kanske ändå inte har allra högsta vikt i svensk politik, trots allt. Tidningen i sig har sannolikt allt att vinna på att dessa debattörer står mot varandra helt öppet i en sådan här relativt perifer fråga. Det ger intrycket av ”högt i tak” och fri åsiktsbildning, dessutom har man ju tillfredsställt ”alla läger” på ett smart sätt. Vi väntar med spänning på när någon ledarskribent debatterar mot Gudmundson i inte fullt lika perifera frågor.

I sak håller bloggen glasklart med Rayman i denna fråga, ställningstagandet är lätt att göra. Även rent objektivt så förefaller Neudings argument som ihåliga och hon skulle sannolikt förlora en muntlig debatt med Rayman på ett närmast förnedrande sätt. Så här skriver Neuding i dagens ledare på SvD.

När Charlotte i Sex and the City i ett avsnitt får veta att killen hon dejtar inte är omskuren säger hon förfärat att hon inte vill ha en kille vars penis kan förvandlas till sitt eget omslag. Och att han ser ut som en mopsliknande liten hund.

Att referera till ”Sex and the city” vinner man nog inga debatter på. Sannolikt är regissören eller manusförfattaren av tvåloperan omskuren och det är hans privata syn som kommer fram. De uppdiktade figurerna i serien skulle förmodligen nobba både mig och de flesta andra tråkiga oglamorösa svenskar utan Armanikostym i alla fall. Vi med lite smutsigare fantasi kommer också genast på en del mindre smickrande epitet vi skulle slänga i ansiktet på Charlotte om vad hennes könsorgan understundom kan förvandlas till. Vidare skriver Neuding så här i artikeln.

Den manliga omskärelsen bygger på helt andra idéer, ursprungligen den om ingreppet som en symbol för det judiska folkets förbund med Gud.

Två sakfel i samma mening Neuding, det var inte bra. Den manliga omskärelsen är ofta religiöst betingad när den sker på småbarn, precis som den kvinnliga. Ingen påstår att den manliga omskärelsen är lika traumatisk dock. Sedan så bygger den manliga omskärelsen på att det fordom var ont om vatten i Mellanöstern, människor kunde inte sköta sin hygien och männen i området drogs med ständiga infektioner. Man började med omskärelse för att slippa infektioner i en tid och i ett område där man i princip inte kunde tvätta sig. Efter något århundrade blev detta till religion då människan har en tendens genom sin historia att just göra om levnadsregler till religion. Vidare i artikeln står det så här.

Omskärelse är heller ingen liten detalj inom judendom och islam. Ett förbud skulle innebära att judar och muslimer hindrades från att ”utöva sin religion”, som det heter i grundlagens skydd för religionsfriheten.

Vill vi inte ändra grundlagen och frånträda Europakonventionen återstår frågan om ingreppet ska utföras inom landstingen, eller om vi hellre riskerar att pojkar får komplikationer när de omskärs utanför sjukvården

Klockrent fel! Ett förbud mot omskärelse på småpojkar skulle innebära att föräldrar hindrades från att påtvinga sin religion på en omyndig person. Religionsfriheten är just ett argument MOT omskärelse på omyndiga småpojkar. Religionsfriheten gäller INDIVIDEN Neuding, INTE familjer. Denna i grunden liberala princip (som jag också är anhängare av) måste gälla i vårt land om vi inte skall kasta fundamenten till våra principer om individens rätt överbord till förmån för ett främmande synsätt som bygger på helt andra principer. Även omyndiga småpojkar omfattas väl av Europakonventionen Neuding? Är det fullständigt omöjligt att tänka sig att en pojke som växer upp i ett muslimskt hem senare vänder just den religionen ryggen?

På frågan om slarvigt utförda omskärelser i privat regi så refererar jag till vad Björn Eriksson sade i går på Aktuellt angående den Gotländske landshövdingen (Marianne Samuelsson) som åsidosatt lagen efter eget skön, ”i Sverige gäller svensk lag, lika för alla utan undantag”. Med ett sådant klargörande och kraftfullt uttalande avslutar vi vår argumentation denna gång.

Länk SvD

Länk Samuelsson DN

Dublinförordningen, gäller den ännu?

Det står i dagens DN om ensamkomna Afghanska pojkar som kommer till Sverige och Norge i en strid ström. Strömmen av dessa flyktingar har ökat enligt DN, förmodligen p.g.a. oroligheterna i Afghanistan. Deras resa hit är äventyrlig och sannolikt inte helt ofarlig och i många enskilda fall är det tragiska händelser som ligger bakom denna ström av pojkar som anländer till väst.

Tyvärr så löser inte denna flyktingström några problem i hemlandet för samhället i stort. Tvärtom så är det ofta människor som skulle behövas i hemlandet om landet någonsin skall kunna klyfta sig ur kaos och förtvivlan. En långsiktig lösning på problemen i Afghanistan kan ju inte vara att tömma landet på pojkar som inte är fundamentalister, kvar skulle ju enbart vara flickor och talibanpojkar. Dessutom står det i artikeln att våra svenska kommuner inte längre förmår ta emot fler barn, både boende och kompetens saknas. Så här står det i artikeln.

Från Turkiet åkte han gummibåt till en grekisk ö – han vet inte vad den hette. De grekiska myndigheterna låste in honom i fem dagar. Sedan bodde han i flera månader tillsammans med hundratals andra afghaner i en kåkstad i Patras innan han lyckades gömma sig på en lastbil.

Det här är en typisk historia enligt DN för de barn som kommer hit till vårt land. Det står att de grekiska myndigheterna låste in denna pojke i fem dagar. Då är det enligt Dublinförordningen Grekland pojken skall söka asyl i och inte i Sverige. Gäller inte Dublinförordningen längre? Eller är det så att Svenska myndigheter struntar i Dublinförordningen? Vi i detta land är de som enligt flera källor är noggrannast med att följa alla märkliga EU-direktiv, ofta regler som missgynnar oss själva. När det så råkar finnas ett direktiv från EU som skulle avlasta vårt eget land och våra kommuner, DÅ följer vi det inte. Sverige är ett underbart land som styrs av märkliga politiker.

Länk DN