tisdag, januari 12, 2010

Bra artikel om diskrimineringshysterin

Jättebra artikel om den diskrimineringshysteri vi förnärvarande har i vårt land i SvD av Håkan Eriksson och Jacob Rennerfelt. Denna diskrimineringshysteri är  representerat av Katri Linna i väldigt hög grad. Snart är det ingen som tar denna Linna på allvar. Nu har Linna kastat sig över samefrågan och hon ser de djupaste orättvisor naturligtvis. Så här svarar författarna på Linnas utspel.

Samtidigt måste den historieskrivning som Linna och Larsson gör ifrågasättas. De ser samerna som offer för kolonisation, men är det inte snarare så att samerna över tid vunnit på koloniseringen? Istället för en tillvaro som naturfolk, dömt till evig renskötsel har samerna fått ta del av frihet, jämlikhet, demokrati och ekonomsikt välstånd. Det är svårt att se hur samerna skulle ha förlorat på att vara svenskar. Att Sametingets styrelseordförande vill ha ökade anslag till det egna särintresset – för det är naturligtvis pengar det handlar om och inte några gamla kranier – är förståeligt. Samernas företrädare skiljer inte ut från andra särintressen i det avseendet.


Den salvan från författarna tror jag inte  Linna kan returnera. Mycket bra skrivet och naturligtvis är det sanningen. Ingen same vill vara utan varken helikoptrar eller snöskotrar. Hur samebyarna har råd med helikopter är förresten en gåta för mig, inte ens de rikaste i vårt samhälle i övrigt brukar hålla sig med helikopter. Hur mycket skall dagens befolkning betala för gångna tiders kränkningar?

Länk SvD

Bilder från en svunnen tid

Jag kan inte hjälpa att jag frossar i Lars Epsteins Stockholmsartiklar och de bilder han presenterar. Det är ofta nya bilder som han själv tagit som han visat tillsammans med bilder från en annan tid. Den artikel han nu skrivit om det gamla Klara är verkligen intressant.

Gamla Klara var det gamla Stockholm, en stadsdel med förnimmelser om en annan tid och en annan stad. Gamla Klara var även bohemernas stadsdel, där hängde Nils Ferlin med andra mer eller mindre bohemiska skribenter i stadsdelens ruffiga kaféer. Jag har sett gamla Klara i svartvita filmer, även med Ferlin i en av rollerna faktiskt. Stadsdelen utövar en märklig och nästan mystisk lockelse på mig, säkert något en psykolog borde ta en titt på. Det är ju så att allt inte har blivit bättre med åren. Stockholm har mist mycket av sin charm och värme, något som även artisten Orup lagt märke till och även skrivit en sång om.

Vi skall inte romantisera för mycket. När människor som uppnått mogen ålder ser tillbaka så tenderar forna tider att framstå i ett rosa skimmer, så är det. Gamla Klara var till viss del fallfärdig, det var nödvändigt att riva en hel del av de gamla fallfärdiga byggnaderna. Men den totalskövling av kvarteret som socialdemokraterna Joakim Garpe och Hjalmar Mehr satte i verket har jämförts i förstörelse med bombningarna av Warszawa under 2a världskriget. Den nya bebyggelse som uppfördes efter den närmast patologiska rivningen var så otrivsam och så människofientlig att den borde vunnit pris för just detta.

Nu har politiska broilers i de olika ungdomsförbunden med ungdomlig kaxighet börjat tala om Stockholms ”skyline” och att göra om Stockholm till en världsmetropol. Det var kanske det Mehr och Garpe drömde om också, med förfärande resultat. Låt oss acceptera vår stad som den är, huvudstad i ett välmående, glest befolkat och lagom stort land. De som bedåras av New Yorks skyline och myllrande människomassor kan flytta dit. Själv vill jag bevara den gamla känslan i vår stad, en känsla som till stor del är borta för alltid tyvärr.

Som kuriosa kan jag nämna att jag i min ungdom träffat Epstein några gånger (han har säkert glömt det så min anonymitet på bloggen är inte hotad). Lasse var en trevlig och rätt ödmjuk kille som faktiskt utbildade sig till journalist. Enligt honom själv så tröttnade han på att varje dag ringa till Mats Hult (någon som kommer ihåg honom?) för att kolla fakta och uttalanden så han sadlade om till fotograf, något han sannolikt aldrig ångrat. Läs gärna Epsteins artikel om det Gamla Klara och titta på bilderna, det är de värda tycker jag.

Länk DN

måndag, januari 11, 2010

Svar till "Haiwan"

Jag svarar här på bloggarens ”Haiwan” svar till en kommentar på hennes blogg, efter enträgen begäran. Så här skriver Haiwan.

Jag har fullt förståelse för att svenskar vill behålla sitt land för sig själva. Å andra sidan så är det en majoritet som anser att en mångkulturell befolkning gynnar svenskar och genom denna mångkulturella befolkning minskar facken mellan folk och fördomar minskar successivt i och med detta.


Det är sannolikt inte en majoritet av befolkningen som är för ett mångkulturellt samhälle, trots massiv propaganda från vårt politiska och mediala etablissemang. Hur det skulle sett ut med opinionen utan denna massiva propaganda, som närmast kan liknas vid hjärntvätt, kan vi endast spekulera i. Många av oss tycker inte etniska enklaver som Rosengård och Tensta gynnar Sverige. Att murarna mellan människor brutits ned stämmer inte heller. I södra Stockholm bor turkar för sig, perser för sig etc. Unga flickor från skolor i invandrartäta skolor har fått höra att de inte är välkomna i dessa skolor för att de är svenskar. Detta är fullständigt oacceptabelt enligt mig. Vidare till Haiwan.

Ditt tankesätt kan enkelt jämföras med Hitlers uttalande under nazisttiden.


Han beskyllde en folkgrupp för bristen på arbete och att detta ”sorts” folk endast orsakade förödande för tyskarna. Till följd mördades miljontals människor. Istället för att samarbeta och tillsammans konkurera med andra länder så beskyller regimen sitt eget lands befolkning


Detta är en orimlig jämförelse och enligt all nätetikett och enligt Godwins lag så är den första som nämner Hitler förlorare i debatten, du BÖRJAR med att nämna Hitler! Hitler försökte inte bevara sitt land och sin kultur, han försökte sprida den till övriga världen. Enligt nazismen så var alla andra folkslag underlägsna den ariska, de skulle i princip vara tjänare åt den ariska befolkningen eller utrotas. Det är en avskyvärd inställning som SD vänder sig emot med all kraft.

Enligt ditt resonemang så skulle Finland, Danmark, Island och en massa andra länder vara nazistiska. Alla dessa länder för en immigrationspolitik och en kulturell politik som i vissa fall är stringentare än den SD förespråkar. Är kurder, samer och alla andra folkslag nazistiska när de vill behålla sin identitet och kultur? Vidare så skriver du Haiwan så här.

Jag förstår inte hur folk kan ha så mycket ilska i sig att de delar upp en befolkning i fack istället för att se denna mångkulturell som en nytta för landet.


Jag känner ilska, men inte mot andra folkslag eller ens immigranter. De följer bara de regler och lagar som våra politiker stiftar. Min ilska riktar sig mot svenska politiker som inte lyssnar på människorna i detta land, som inte ser en misslyckad politik, som inte lyssnar, som ljuger och håller för både öronen och ögonen och kallar mig för diverse otrevliga saker bara för att jag ser och erkänner det som verkar vara helt uppenbart för alla utom våra högbetalda politiker. Jag är inte arg på de som utnyttjar de lagar som politikerna stiftar, det är politikernas ansvar. Jag är således inte arg på dig Haiwan. Jag är född och uppfödd i detta land, jag ser inte fördelarna med den ”mångkultur” som våra politiker hyllar. Det är inte ens ”mångkultur” i verkligheten. Eftersom vi har etniska enklaver så är det en massa ”monokulturer”. Vidare så skriver du så här Haiwan.

Deras politik grundar för att beskylla etniska grupper för bland annat sämre ekonomi och dålig arbetskraft. Men sanningen är den att om vi svartskallar inte bott här så skulle SD beskyllt sin egen befolkning.


SD beskyller redan nu vår egen befolkning, nämligen den del av befolkningen som sitter i riksdagen och regeringen. Självklart får Sverige sämre ekonomi när det inte ens finns jobb åt dem som vill arbeta och göra rätt för sig. Svenska välutbildade ungdomar får inte jobb, hur i hela friden skall då människor som inte kan språket eller känner till vår kultur kunna få anständiga jobb? Ekvationen går inte ihop, ett barn kan räkna ut det. Många människor från andra länder och kulturer jobbar bättre och mer än den genomsnittlige svensken, jag känner själv flera sådana människor. Men det förändrar inte att hela immigrationspolitiken i sin grund är vansinnig. 

Ja Haiwan, det var ett snabbt svar från mig. Kanske du förbättrar besöksstatistiken för din blogg i alla fall med din "fight". Du är som sagt välkommen att prata med Sverigedemokrater om du vill, jag kan ordna det utan problem. Till sist vill jag påpeka att när vi kommenterar så håller vi god ton utan personangrepp. Det blir så mycket trevligare och effektivare så. Argument framförda sakligt utan övertoner av ilska och personangrepp är så mycket effektivare och framgångsrika.

Fräckt utspel av den borgerliga majoriteten i Solna

Den borgerliga majoriteten i Solna tar sig verkligen ton och gör ett ganska fräckt utspel i dag på DN-debatt. Majoriteten med moderaterna i spetsen (enligt SVT i kväll) påstår att kommunerna är bättre än staten på att integrerar nya invandrare. Inte nog med detta, de påstår också att regeringens politik för nyanlända invandrare kommer att misslyckas. Så här skriver de i sin artikel.

Vi är mycket bekymrade över att regeringen vill flytta ansvaret för invandrares arbetsmarknadsintroduktion från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Det ger inte fler jobb. Än mindre minskar fördomarna och diskrimineringen. Kommunerna har bättre förutsättningar än staten att lyckas. Många kan lära av Solnas resultat som är exceptionellt goda.
Hos oss har 75–80 procent egen försörjning efter ett år – i landet som helhet tar det sju år innan 50 procent har det.


Vi är rätt många som varit bekymrade en längre tid över Sveriges hela immigrationspolitik, men vi har inte fått publicera oss på DN debatt i alla fall, inte i SvD heller för den delen. Att kommunerna marginellt kan klara av att få nyanlända immigranter i arbete bättre än staten kan stämma i vissa fall. Det kan dock aldrig röra sig om någon revolutionerande resultat bara för att kommunerna sköter detta arbete.

Solnas siffror är bättre än genomsnittet, betydligt bättre. Men det är som alla förstår en massa faktorer som avgör detta goda resultat, faktorer som inte är kommunledningens förtjänst. Sådana faktorer kan vara hur många immigranter det rör sig om. Vilka grupper av immigranter det handlar om, och vilken utbildning dessa har.

Det är ganska lätt att förstå det faktum att antalet arbetstillfällen inte ökar bara för att vi tar emot immigranter. Det måste finnas företag som har platser för nya arbetare så att några meningsfulla jobb skall kunna besättas av dessa nya invånare. Och om inte dessa nya immigranter tar dessa lediga jobb skulle ju några av alla de 400,000 arbetslösa kunna ta dem. Vidare så står det så här i artikeln.

Migration är ett för mänskligheten naturligt tillstånd. I alla tider har vi människor rest och rört oss mot nya platser. Drivkraften har alltid varit människors drömmar om ett bättre liv. Att se sina barn växa upp i trygghet, säkerhet och med möjligheter att skapa sig ett friare liv. Även för människor som tvingas fly från sitt land och sitt hem, är drömmen om ett bättre liv den starka drivkraften.
Den drivkraften ska vi ta tillvara. Och det misslyckas vi i Sverige alltför ofta med.


Den typ av massinvandring vi har nu är absolut inte ett naturligt tillstånd för mänskliga samhällen. Det är definitivt inte naturligt att en nation som har stor arbetslöshet och brist på bostäder tar emot dessa mängder av immigranter från främmande länder. Man likställer återigen felaktigt den immigration vi hade av t.ex. valloner med den massinvandring vi har i dag. ”Drivkraften som en dröm att skaffa sig ett bättre liv” har aldrig varit ett giltigt skäl för uppehållstillstånd vad jag vet. Jag är i demokratisk ordning för en helt annan immigrationspolitik än den alliansen i Solna propagerar för. Vidare så skriver de tre författarna så här i sin artikel.

Särskilt bekymmersamt är detta med hänsyn till Sveriges framtida behov av arbetskraftsinvandring. Vår demografiska utveckling kräver att vi blir fler för att klara välfärden.


Denna påstådda demografiska utveckling upprepas som ett mantra i alla sådana här artiklar av de etablerade politikerna. Hur många av alla de som upprepar detta mantra har sett några demografiska beräkningar? Snarare är en restriktivare immigrationspolitik den enda garanten för att bevara vår välfärd. Vi kan som nation omöjligt gå med vinst när vi har etniska enklaver som Rosengård och Fittja. I dessa enklaver skulle inte ens Solnas politik lyckas eftersom hela deras modell bygger på att det sker i liten skala för en mindre grupp immigranter. I annat fall skulle ju svenskfödda arbetstagare sparkas ut i arbetslöshet vilket inte ter sig som en lockande politik för mig i alla fall.

Till sist, vi hade 300,000 arbetslösa när högkonjunkturen var som hetast. Den arbetskraftsbrist politikerna talar om har vi aldrig sett skymten av. Om denna demografiska midja skulle visa sig så är det inget som hindrar att vi inför arbetskraftsinvandring då. Det har ju inte visat sig svårt att locka till sig nya medborgare till vårt land precis, tvärtom. Dessutom skulle jag vara emot vår nuvarande immigrationspolitik oavsett de välfärdsmässiga effekterna.

Länk DN

söndag, januari 10, 2010

Tips intressanta artiklar

Jag läste en intressant och en självklar och bra artikel på Tradition & Fason idag. Den första artikeln handlar om det jag själv tagit upp ett antal gånger på denna blogg. Den politiska kartan, både den ekonomiska och den värderingsmässiga. Den värderingsmässiga är precis som Patrik Magnusson skriver i princip bortglömd i vårt land. Denna parameter handlar om liberalism kontra konservatism, även i dess ytterligheter. Det verkligt intressant är att en mycket stor del av väljarkåren står mycket längre åt det konservativa hållet än samtliga politiska partier i riksdagen. 

Den andra artikeln handlar om att DO Katri Linna fullständigt har tappat alla koncepter och anklagat regeringen för att vara rasistisk. Roande läsning är det om inte annat.







Vattendelaren i det politiska Sverige


Dilsa Demirbag-Sten skriver i dag en artikel som är både tänkvärd och läsvärd. Dock så visar hon upp samma missuppfattningar och fördomar som vårt politiska etablissemang gör när det gäller vissa frågor. Det är framförallt frågor om vilka som är "främlingsfientliga" och vad dessa s.k. "främlingsfientliga" grupper menar och säger.

För det första måste vi vända oss mot rubriken, den lyder "Vår bild av muslimerna är präglad av skäggiga män". Demirbag-Sten kanske tror att just skäggväxt är något ovanligt och märkligt i vårt samhälle, så är det ju inte. Jag har själv odlat skägg under 10 års tid och många män i vårt samhälle har alltid haft skäggväxt. En lyckligare rubrik hade åstadkommits om burka hade ersatt skägg i rubriken (då hade man fått ändra ”män” i rubriken också naturligtvis).

Demirbag-Sten stöder inte politisk islam i vårt land men hon skiljer inte tillräckligt tydligt på muslimska extremister och den politiska rörelsen med t.ex. Aldebe, som vill förändra vårt samhälle efter muslimska seder och bruk. Det finns ju en tredje grupp muslimer som inte har ambitionen att förändra vårt samhälle men ändå är troende muslimer. Det finns få politiska problem både med muslimer som inte har samhälliga ambitioner och med extremisterna som förespråkar våld och en muslimsk revolution. Den sista gruppen är det i princip ingen som stöder och därmed uppstår ingen politisk konflikt. Det politiska problemet har vi kring gruppen muslimer där Aldebe ingår som vill förändra vårt samhälle i muslimsk riktning utan våld men med politiska medel.

Demirbag-Sten beskriver i övrigt hur vårt etablerade samhälle försöker tillmötesgå islam i vårt land, delvis som en ”kompensation” mot de grupper som Demirbag kallar ”främlingsfintliga”. Så här skriver hon i sin artikel.

För att kompensera för rasism och diskriminering går politikerna högljudda islamistiska grupper till mötes och beviljar pengar och resurser. Politikerna – liksom medierna – talar inte direkt till muslimerna utan går via självutnämnda företrädare för religionen. Samma kollektivisering är ett verktyg för de främlingsfientliga krafterna att skuldbelägga alla muslimer för allt ont som händer i landet.


Det skulle ha stått förmodad rasism och diskriminering. Nästan alla etniska svenskar som protesterar mot politisk islam kallas åtminstone främlingsfientliga. Hade Demirbag själv varit etnisk svensk hade hon förmodligen kallats främlingsfientlig för länge sedan. Man undrar vilka främlingsfientliga krafter det är som vill skuldbelägga alla muslimer. Grundproblemet är den massinvandringspolitik vi för och t.o.m. de problem vi har med politisk islam har sitt grund i denna politik. Vidare så står det så här i artikeln.

I många europeiska länder har främlingsfientliga partier, med goda marginaler, tagit sig in i parlamenten. Även politisk islam stärker sina positioner. Antidemokratiska krafter värvar allt fler anhängare och verkar dessutom numera i symbios med varandra. 


Vi har detta problem med att partier som protester mot den massinvandringspolitik Sverige inte är ensam om, alltid kallas främlingsfientliga. Eftersom de etablerade partierna är överens om sin massinvandringspolitik dyker det upp nya partier för att ta tillvara alla de som vill protestera mot en politik etablissemanget verkar vara ense om. I en demokrati måste människor få ha en åsikt om landets immigrationspolitik, detta utan att kallas främlingsfientlig eller något annat. Självklart stärker dessa partier sina positioner om politisk islam också stärker sina positioner, eftersom folk inte vill se en utveckling där samhället anpassar sig i muslimsk riktning. Vidare i artikeln så står det.

Fortfarande är anhängare av islamistiska organisationer och rörelser en minoritet bland muslimer i Europa. Men de har fått tolkningsföreträdet för muslimer i det politiska och offentliga rummet. Hur kommer det sig?


Det kan komma sig av att den majoriteten av muslimer med ”demokratisk agenda” är så fruktansvärt tysta och i princip aldrig protesterar mot extremistgrupperna. Några modiga muslimska kvinnor har ställt sig på barrikaderna och protesterat, men var är männen? Dessutom är väl det stora problemet den grupp Aldebe hör till som vill förändra vårt samhälle i muslimsk riktning med politiska medel. Vi lever i en demokrati så de har faktiskt rätt att verka politiskt, men de som då protesterar och tar fighten med denna rörelse måste få göra detta utan att kallas ”främlingsfientliga” eller ”islamofobiska”. Vidare så står det i artikel.

Politiker vänder sig till gärna till organiserade grupper för att bredda väljarbasen. Muslimer har blivit ytterligare en sådan grupp. Såväl denna som den föregående regeringen har vänt sig till självutnämnda företrädare som gärna ger röst och ansikte åt ”muslimers” kränkthet och krav.
För att kompensera rasism och diskriminering går man högljudda islamistiska grupper till mötes och beviljar pengar och resurser för att stärka ett islamiskt identitetsbyggande. Snart har väl varje statligt finansierad institution, organisation och stiftelse inlett ”brobyggande” och ”dialogarbete” med olika islamiska organisationer. Politiker talar inte direkt till muslimer, som till andra svenskar, utan går genom självutnämnda företrädare för religionen.


Ja här kan vi bara hålla med till fullo. Problemet är att skulle jag som etnisk svensk sagt exakt samma sak så skulle jag med all säkerhet få en viss stämpel i pannan av vårt etablissemang. Det är väl just detta Demirbag-Sten inte kan se. Till slut så står det så här i artikeln.

Utifrån rader i koranen och politisk islam målar, bland andra Sverigedemokraterna, sedan upp hotbilder av muslimer som genetiskt onda, redo att med våld erövra hela den fria världen. Muslimer bär, i samma tankevärld, kollektiv skuld för allt som sker i islams namn. I Sverige och resten av världen.


Muslimer är naturligtvis inte genetiskt onda. Inte heller står det på den muslimska agendan att de skall erövra västvärlden med våld, inte i närliggande tid i alla fall. Men vi har en stark politisk rörelse inom islam som vill förändra Sverige i muslimsk riktning, den talar ju Demirbag-Sten själv om. Jag förstår egentligen inte vad vi är oense om. När vi som är etniska svenskar vill ta strid med den politiska islamismen så kallas vi ”främlingsfientliga” fast vi till stora delar vänder oss mot exakt samma saker som Demirbag-Sten, vad är skillnaden? Är det återigen massinvandringspolitiken som ligger och skvalpar i bakgrunden?

Är man mot den immigrationspolitik som våra regeringar fört de senaste decennierna så får man inte heller uttala sig om politisk islam utan att kallas ”främlingsfientlig”. Jag kan hålla med om mycket som Demirbag säger om politisk islam men hon skulle aldrig sätta sig i samma debattsoffa som mig för att i bakgrunden vet hon att jag är emot massinvandring. Det är immigrationspolitiken som är den verkliga vattendelaren i vårt land, den gordiska knuten som verkligen avgör vilket läger du tillhör.

Länk DN