Slentrianmässigt beviljande av asyl

I en artikel i DN i dag så får nio av tio asylsökande irakier asyl, detta trots Migrationsverkets vägledande beslut att det inte råder en väpnad konflikt i Irak och att det krävs personliga skäl för asyl.
Dessutom säger en handläggare på Migrationsverkets Irakavdelning att identitetskontrollerna har blivit mycket sämre sedan verket fått krav på sig att "effektivisera" arbetet. Man godtar mer den asylsökandes egna uppgifter. Så här står det i DN,

- Arbetet med att effektivisera Irak-ansökningarna ska enligt DN:s källa ske genom att man i större utsträckning godtar den sökandens egna uppgifter om identitet, i stället för noggranna kontroller. Färre dokument än i dag ska skickas till verkets särskilda id-enhet för analys och en del redan ditskickade ska återkallas. Färre språkanalyser ska göras och polisanmälningar om misstänkt falska handlingar ska tas tillbaka.

Man kortar alltså köerna genom att hafsa sig igenom ID-kontrollerna. Det blir lättare att fejka identiteter, detta efter alla de smugglingsorganisationer som avslöjats. Det finns inga politiska krafter som bryr sig bara man uppnår målet att korta köerna. Det verkar som politiska krafter redan bestämt att de flesta asylsökande irakier skall få stanna, oavsett de personliga skälen, trots Migrationsverkets vägledande beslut. Vidare i DN säger Torbjörn Modén, biträdande verksamhetschef inom asylområdet,

- Vi ska kritiskt pröva om en äkthetsbedömning är nödvändig och vi kan ta tillbaka handlingar från id-enheten om vi bedömer att en granskning inte behövs för beslut. Alla åtgärder tillsammans leder till snabbare asylprövningar.

Det låter väldigt trovärdigt. Verket har press på sig att korta köerna, det gör de oavsett om fler slinker igenom kontrollerna. Politiska krafter har gett sina signaler, vill man ha sina karriärmöjligheter kvar så gör man bäst i att uppfylla kraven. Likadant är det med det förhållande att så många får sina asylansökningar beviljade, det är de politiska signalerna som styr. Jag vet att många som är kritiska till att så många irakier får uppehållstillstånd gärna dyker på Migrationsverket och kritiserar detta statliga verk, utan att nämna regeringen med ett enda ord. Att resonera på det sättet är naivt intill det infantilas gräns, verket gör det som uppdragsgivarna säger till dem att göra. Det är väl ingen som är så dum så han tror att det är Migrationsverket som själv bestämmer Sveriges flyktingpolitik. En del människor satte tilltro till att Alliansregeringen skulle sköta flyktingfrågor mycket bättre än den gamla Socialdemokratiska regeringen, det visar sig att det nästan är tvärtom, då värjer man sig från den smärtsamma insikten genom att plötsligt ge sig på Migrationsverket i stället för de instanser som verkligen bestämmer och styr över vår flyktingpolitik.

Länk DN

Arla till attack mot Nerikes Allehanda

Som bekant har pengar en tendens att gröpa ur människors moral. Arla-höjdaren Bengt-Erik Berglund är beredd att inskränka yttrandefriheten för att det kan leda till bojkotter av Arlas varor (vilket skedde i samband med Jyllandspostens karikatyrer):

"— Nerikes Allehanda gömmer sig bakom yttrandefriheten för att kunna begå brott som hets mot folkgrupp och brott mot rikets säkerhet.

Det säger Bengt-Erik Berglund, ledamot i Arla-Foods högsta beslutande organ, med anledning av teckningen på Muhammed som rondellhund.Bengt-Erik Berglund drar paralleller till Jyllandspostens Muhammedbilder, en publicering han kallar nidingsdåd. Han förklarar att den efterföljande bojkotten av mjölkprodukter i muslimska länder för hans del innebar en förlust på 100 000 kronor.- Det är klart att jag som lantbrukare delvis talar i eget intresse men jag är säker på att Arlas styrelse har samma uppfattning som jag."

Vilken otrolig inställning! Finns det inte andra värden här i världen än pengar? Berglund är uppenbarligen beredd att både sälja ut yttrandefrihet och heder för några ynka kronor. Skäms han inte över att sälja ut sig inför hot från intoleranta människor?

Han fortsätter i samma bedrövliga anda:

"- Men jag hörde talas om att Lars Vilks inte fått med bilder av Muhammed på någon utställning och undrade varför han sysslade med sån skit. Förstår han inte hur människor i Mellanöstern tänker, att det underblåser en hätsk och farlig stämning..."

Det är klart att han förstår hur människor i Mellanöstern tänker. Vad Berglund inte verkar få in i huvudet är att människor inte prioriterar försäljning av mejeriprodukter högst av allt här i världen. En skrämmande inskränkt inställning.

Heder åt Odenberg

Försvarsminister Odenberg avgår i dag med omedelbar verkan. Orsaken är de besparingar som regeringen Reinfeldt vill åstadkomma, enligt Odenberg så är det framförallt det sätt besparingarna skal ske på. Alltså besparingarna sätts i första rummet och de uppgifter försvaret kan tänka sig lösa kommer i andra hand. Odenberg säger det inte rent ut men det står utom allt tvivel att det gäller att få loss pengar genom besparingar, inte det som så ofta framförs, omstrukturering av försvaret för att möta nutidens hot.

Den nye försvarsministern blir den förre handelsministern Sten Tolgfors, han uttalade i SVT det numera bekanta mantrat "anpassa försvaret till vår nutida hotbild och omvärld". Tolgfors var själv vapenvägrare vilket inte inger något förtroende, speciellt inte om man lägger till den förtjusning Tolgfors lägger i dagen inför de nedskärningar han kommer att göra som försvarsminister. Regeringen säljer ut vårt försvar och vår kapacitet att försvara fosterjorden för en grynvälling. Moderaterna har tidigare framstått som det parti som på något sätt i alla fall stod för konservativa och en smula nationalistiska värderingar. Allt sådant kan vi nu glömma, de moderna Moderaterna är ett liberalt parti som lämnat alla konservativa värderingar långt, långt bakom sig.

Länk DN 1

Länk DN 2

länk SvD

Tidningar brända i Örebro

I lördags kastades ett hundratal exemplar av Nerikes Allehanda i en fontän. I går natt var det dags igen: hundratals tidningar brändes upp i en busskur i Vivalla (ett invandrartätt och problemfyllt område). Nerikes Allehanda skriver om detta här och här.

Riksmedia mörkar dock som vanligt och om man över huvud taget rapporterar om det gör man det på en undanskymd plats. De anser inte, som man skulle kunna tro, att deras uppgift är att kontrollera makthavarnas förehavanden; nej, deras uppgift är att kontrollera folket så att det inte "tänker fel". Därav kommer sig den mycket politiserade rapporteringen kring rondellhundarna och övriga konflikter med islamister.

Al-Qaida i Danmark?

Dansk polis har slagit till mot en lägenhet där det framställts sprängämnen ämnade för terrorattentat enligt danska medier. Enligt DN så greps åtta personer, men bara två av dem har häktats vilket kan te sig lite märkligt. Chefen för PET, Jakob Scharf säger i en intervju,

- Vi har också funnit bevis för att de nu gripna personerna har haft kontakter med ledande personer inom al-Qaida

Detta är mycket uppseendeväckande uppgifter. Man undrar hur de fått fram uppgifterna, på SVT trodde en terroristexpert att någon form av infiltration måste ha förekommit för att så snabbt få fram dessa uppgifter.

Det har tidigare förekommit tillslag i Danmark mot liknande terrorceller. Vi i Sverige har varit förskonade från dessa typer av terrorgrupper. Så man kan anta att de svenska regeringarnas undfallande politik har effekt i alla fall. Det lilla Danmark blev ju uppmärksammat världen över för några teckningar i Jyllandsposten som retade gallfeber på muslimer världen över. Dessutom har ju Danmark skickat ett mindre antal danska soldater till Irak, en symbolisk styrka som utmärkt sig mest för att av misstag skjuta ner varandra. Det räcker tydligen för att bli måltavla för Al-Qaida (stavningen Al-Queda torde vara mer riktig och används av Ahmed Rashid) så de undfallande svenska politikerna kanske har blivit informerade om "vad som gäller", det torde förresten allmänheten också kunna räkna ut nuförtiden, utan att få någon "insida information".

Länk DN

Flykt utan förhinder

DN:s ledarredaktion skriver en ledare om situationen i Irak och den flykt av människor som sker därifrån. En stor del av flyktingarna som inte stannar i närområdet hamnar i Sverige. Redaktionen gör den riktiga reflexionen att Sverige var emot invasionen av Irak men får ändå ta emot en stor del av flyktingströmmen. Samtidigt säger de att detta är något att vara stolt över. Vad menar de egentligen? Är det något att vara stolt över att Sverige bidrar till att en stor del av den utbildade medelklassen lämnar Irak? Är det något att vara stolt över att Sverige bedriver en flyktingpolitik som saknar folkligt stöd? Är det något att vara stolt över att vi får ännu större och fler ghetton i vårt land där arbetslöshet och isolering blir alltmer framträdande? Är vi stolt över Rosengård? Är vi stolta att övriga europeiska länder lurar oss hela tiden och låter oss ta emot de flesta flyktingarna trots alla avtal och bestämmelser?
I DN står det,

- Låt vara att utrikesminister Bildt inte hörde några skottsalvor eller granater som han gjorde i Sarajevo under Balkankrigen men det mest meningsfulla sättet att beskriva läget i Irak är ändå att sätta rubriken "inbördeskrig".

Det är inget inbördeskrig i Irak, läget är oroligt och människor dör men ett inbördeskrig är något helt annat. Jag antar att redaktionen har politiska skäl till att beskriva situationen som "inbördeskrig".

Ledarredaktionen skriver,

- Ty att en stor flyktingström innebär en påfrestning på kort sikt ska inte förtigas. En annan fråga är huruvida det svenska samhället klarar en sådan påfrestning. Svaret på den frågan är självklart Ja. Dels har vi relativt färska erfarenheter från krigen på Balkan, dels är Sverige både välorganiserat och rikt.

Svaret på frågan är självklart ja? Ja om man lever ett ganska privilegierat liv som stjärnjournalist kan man ju tycka det. Om man är vårdtagare som inte får sin vård, eller elev med problem och inte får sina behov tillgodosedda tycker man nog annorlunda. Dessutom halkar vi hela tiden ner i de välståndstabeller som görs upp av internationella ekonomiska institut. Vi skall tydligen fortsätta på denna väg. Vad vinner vi långsiktigt på denna flyktingström då? Kommer de som bor i enklaver som Rosengård ut på arbetsmarkanden efter några år eller hur ser det ut?

Som slutläm skriver DN,

- Varje gång handlade det om att möta och bereda plats åt människor som måst lämna sin invanda tillvaro. I de allra flesta fallen lyckades detta, och de som på detta sätt kom till vårt land har kommit att verka här och ge skjuts åt svensk ekonomi, kulturell och samhällelig utveckling.

Många invandrare har bidragit till svensk ekonomi genom årtionden. En förutsättning är att de kommer ut på arbetsmarkanden och integreras på ett någorlunda hyggligt sätt. Främst skedde detta med de arbetskraftsinvandrare som kom innan 1975, nu är läget annorlunda, vi har t.ex. knappt någon arbetsintensiv industri kvar. På vilket sätt har flyktingströmmarna vi tagit emot bidragit till kulturell och samhällig utveckling behagar inte DN:s ledarredaktion förtälja. Det finns många i vårt land som snarast tycker att den samhälliga och kulturella utvecklingen går bakåt i stället för framåt.

Länk DN

Irak vill ha tillbaka sina flyktingar

Carl Bildt intervjuas av Cecilia Uddén efter sitt besök i Bagdad. Frågan om flyktingar kom upp och på frågan om Iraks regering var skamsna för att så många flyr landet svarade Bildt,

- Inte skamsna, men oroade. De behöver dessa människor. De vill gärna ha tillbaks dem.

Inte så märkligt för de som använder hjärnan en smula. Att en nation dräneras på sina bäst utbildade medborgare är skadligt för vilken nation som helst. Att en nation som behöver återuppbyggas dräneras på sina utbildade medborgare är en katastrof. Det är som vanligt, de som skall verka humana och snälla är i själva verket destruktiva på lång sikt, med sin förmenta humana politik. Denna kvasihumana politik är för stora delar av folken i de nationer det handlar om mycket skadlig och inhuman.

Media lurar barnen!

Man kan lära sig en hel del om världen genom att höra hur barn uppfattar den. En kvinnlig släkting är lärare i en mellanstadieklass och hon berättar ofta roliga och/eller upplysande historier om vad hennes elever gjort eller sagt. Exemplen nedan avslöjar vilken bild av världen barnen får av media.

Eleverna fick vid terminsstarten nya geografiböcker. Som bekant har skolan inte särskilt goda resurser, så böckerna var inte helt nya. Läraren frågade därför eleverna: "vad tror ni det är som är fel i böckerna eftersom dom är några år gamla?" Döm av hennes förvåning när en elev svarade: "sjöarna är för små: de har blivit större nu när isarna börjat smälta." Det säger en del om hur vilseledande medias bild av de eventuella klimatförändringarna är...

Vid ett annat tilfälle sa en annan elev att "Sverige är som en fästning" med avseende på Sveriges invandringspolitik. Uppenbarligen hade det lilla livet fått lite för mycket av mediavänsterns propaganda till livs. Sverige har ju som bekant den mest generösa (läs: dåraktiga) invandringspolitiken i Europa så även i detta fall var väl elevens uppfattning inte helt överensstämmande med verkligheten, om man säger så.

Det är inte lätt för ett litet barn att skilja rimliga uppgifter från orimliga. Vuxna har en mycket större förmåga till källkritik, medan barn är ack så lättledda. Därför är det desto viktigare att de inte utsätts för vilseledande information, något som uppenbarligen sker alltför ofta.

Fri diskussion

På "Exilen" är diskussionen fri och uppfriskande. Det är väl mest de åsikter som bannlyses i de vanliga medierna och den allmänna samhällsdebatten som kommer fram här. Det är ju i så fall bra att dessa bannlysta åsikter kommer fram någonstans, om vi nu skall ha en demokrati med yttrande och tankefrihet.

Senast en tråd om Profeten Muhammed som lockade till en del skratt när jag läste den i alla fall. Har tyvärr själv sällan tid att skriva där själv, men läser trådarna med nöje understundom.

Vikten av kunskap

Jag säger som Alexandersson, läs på för fan innan ni kränker oss svenskar genom att bränna vår nationalsymbol. Sedan väntar jag på skarpa uttalanden från vår regering p.g.a. den kränkning vi svenskar blivit utsatta för genom flaggbränning och andra vansinniga aktioner.

Marklunds genusperspektiv

Greppade tag i en Liza Marklund efter det senaste författartjafset i vår lilla ankdamm till kulturnation. Jag hade för avsikt att studera och bedöma de författarmässiga och språkmässiga färdigheter hon uppvisar i sina alster. Jag kan på rak arm säga att denna aspekt kom i bakgrunden ganska omgående. Det som genomsyrar alla personligheterna i boken "Studio sex" är genusperspektivet eller de könsmässiga aspekterna. Alla män, undantagslöst beskrivs som mer eller mindre elaka, egoistiska och inte så sällan en smula infantila. De är lata och letar genvägar när sådana uppenbarar sig, de är ohederliga och bryter mot regler när de gynnar dem utan betänksamhet. Kvinnorna beskrivs undantagslöst som hårt arbetande, ärliga, lagom missförstådda, intelligenta och med stort själsligt djup, något som männen naturligtvis saknar.
Det finns många kvinnor som liknar de kvinnoporträtt som Marklund målar upp, det finns många män som också liknar porträtten i boken. Däremot blir det löjligt på gränsen till infantilt när alla kvinnor i en bok framställs som i ett förklarat ljus, alltid orättvist behandlade av de alltid så elaka männen. Jag kommer faktiskt på mig med att spontant börja skratta åt det in absurdum överdrivna könsmönstret.

Som exempel på Marklund prosa kan vi ta ett par rader från sidan 306 i pocketupplagan.
- Men jag skall till registratorn sa hon. (Annika Bengtzon)
- Då får du vänta, sa mannen och lade myndigt händerna i kors över snoppen.

Så spirituellt, så jag skulle kunna skriva en deckare där det stod en kvinnlig registrator som myndigt lägger händerna över snippan? Skulle inte tro det, trots att de kvinnliga registratorerna knappast är annorlunda i sin myndighetsutövning än männen. Nej Marklund, du får underkänt för de barnsligt överdrivna stereotypa könsmönstren. Vill man nu framställa sådana mönster finns det tusen gånger elegantare och trovärdigare sätt att göra det på. Detta är rent skrattretande.

Gudmundson om hur borgarna bör förhålla sig till Sverigedemokraterna

Gudmundson driver en intressant tes om att det enda sättet att stoppa invandringskritiska partierns framväxt är att bjuda in dem och låta "inlemmandet bli mer än symboliskt".

"Man kan tänka sig: hårdare tag mot tvångsgifte, krav på id-handlingar för att få asylansökan prövad, utvisning vid brottslighet eller varför inte språktest för medborgarskap."

Han jämför Norge och Danmark och menar att Fremskrittspartiet vuxit sig större än Dansk Folkeparti just för att Dansk Folkeparti fått vara med och utforma politiken, medan Fremskrittspartiet inte fått det. Man kan också jämföra med Frankrike (även om Le Pen är en betydligt mer extrem figur än Kjersgaard och Åkesson) där Front National fallit tillbaka efter att Sarkozy anammat delar av hans budskap.

I Sverige har vi historiskt sett varit mycket mer inriktade på konsensus än på konfrontation. För det allra mesta är detta något starkt positivt. Ingen tjänar på stora konflikter i samhället (att sådana riskerar att öka är ju kanske det främsta argumentet mot det multikulturella samhället). Det var därför glädjande att se att Åkesson och Söder verkade vilja infoga Sverigedemokraterna i den svenska förhandlingstraditionen i den här artikeln:

"I en demokrati vinner man val genom att övertyga väljarna om att de egna ståndpunkterna är de rätta. Lyckas man inte övertyga tillräckligt många för att uppnå egen majoritet så bildar man en allians. Förhandling är vad det svenska parlamentariska systemet bygger på. Man skaffar sig inte fördelar inför kommande val genom lagstiftning.
Problemet är att de stora partierna vägrar förhandla med sd. För att slippa ropar man efter nyval.
I en sådan situation sätts förhandlingsdemokratin ur spel och väljarnas demokratiska värde urholkas. "

Jag kommenterar artikeln här.

Känslorna svallar mer när invandringsfrågan kommer på tal än t ex miljöpolitiken, inte tu tal om det. Konstigt vore annars så illa som frågan har behandlats. De etablerade partierna har behandlat det starka folkliga motståndet mot invandringspolitiken med stor arrogans. Men det finns ändå alla chanser att lösa detta problem på samma sätt som politiska problem lösts många gånger tidigare i Sverige: genom förhandlingar snarare än nyval och konsensus snarare än konfrontation — vilket innebär en Sd-stödd borgerlig regering snarare än en koalitionsregering för att till varje pris stänga Sd ute. Det är att fortsätta den stolta svenska demokratiska traditionen på bästa sätt.